Fru talman! Lärarutbildningsreformen blir en av de viktigaste vi gör under den här mandatperioden. Det är centralt att vi får en lärarutbildning som lockar bra och duktiga elever att söka sig dit, som ger dem en bra utbildning och som dessutom ger dem bra förutsättningar att sköta klassrumssituationen.
Det finns många brister i den lärarutbildning vi har just nu. Därför säger jag att det är ett av de viktigaste reformområdena framöver.
Remissrundan på Lärarutbildningsutredningen är precis avslutad. Det finns all anledning att läsa remissvaren väldigt noga. Det är bra och viktigt att vi får en lärarutbildning som är brett förankrad men som också har en förmåga att ge bra lärare till skolan.
Jag har läst en del av remissvaren och konstaterar att det finns en ganska god samstämmighet om att man behöver fördjupa till exempel ämneskunskaper hos många av de kategorier som ska bli lärare. Men det finns också ett behov av att ha tydliga inriktningar i lärarutbildningen där man blir expert på det som man ska utbilda sig i.
Mikael Damberg funderar lite kring kommunernas och statens ansvar. Han säger att jag är inkonsekvent. Samtidigt säger han själv att kommunerna ska ha kvar huvudmannaskapet för skolan, men det är staten som ska betala det som inte finns i dag.
Jag tror att ett av problemen är, och det är den analys som Folkpartiet gör, att när Socialdemokraterna valde att kommunalisera skolan gjorde de det av effektivitetsskäl och ekonomiska skäl. Vi ser nu att många kommuner inte klarar av att ta ansvar för skolan. Därför skjuter staten till pengar.
När Socialdemokraterna nu kritiserar regeringens ekonomiska politik måste man ändå säga att de inte är det minsta trovärdiga själva. Det är en brandkårsutryckningspolitik som har inneburit att man under de senaste åren har använt statens finanser så många gånger till alla möjliga utryckningar att det nu inte finns det minsta trovärdighet kvar för att en socialdemokratisk ekonomisk politik skulle innebära något extra till skolorna ute i kommunerna.