Herr talman! Åsa Lindestam säger att ordet "kärnvapen" nämns i samförståndsavtalet. Nej, det gör det inte. Din partikamrat Peter Hultqvist har förklarat att det inte behövs. Alla vet ju ändå vad vi tycker. Man kan jämföra det med att köpa en begagnad bil. I stället för att få en garanti om vad säljaren är skyldig att göra säger han eller hon: Ja, men det vet väl alla att vi brukar fixa det här ändå. Jag skulle inte köpa en begagnad bil av Peter Hultqvist.
Begreppet "kärnkraft" nämns inte heller på 239 sidor i departementsskrivelsen. Jag har kollat det med hjälp av datorn - det är ju ganska enkelt numera.
Det väsentliga, som Åsa Lindestam förbigår, är att det här avtalet är tänkt att användas - och det skrivs inte för ro skull - vid fred, kriser och krig i Sverige eller i vårt närområde, ospecificerat hur långt närområdet sträcker sig.
Jag delar kritiken mot Rysslands agerade på Krim och i Ukraina, så där är vi överens. Men kopplingen måste vara att det innebär att den stora ryskspråkiga minoriteten och våra historiska band med Sovjetunionen gör att vi kan riskera att bli utsatta för samma aggression. Det är det som jag menar är tankefelet. Det är värt att kritisera vad Ryssland gör där, men det ökar inte hoten mot Sverige.
Men vi är väldigt kritiska också mot Nato. Man har begått brott mot folkrätten, flyttat gränser genom att bomba Serbien, sett till att Kosovo blev självständigt - och numera har en stor Natobas - Afghanistankriget, Libyenkriget. Det är allt detta som vi nu skördar frukterna av i flyktingkatastrofens spår. Och det är en militärallians som vi ska samarbeta allt tätare med! En del partier vill till och med att vi ska gå in i det samarbetet, partier som kan sitta i regeringen nästa år.
Vår säkerhet bygger vi tillsammans. Men det innebär också att alla ska känna sig säkra.