Herr talman! Jag ska ta upp några punkter.
Allan Widman började sitt anförande med att säga att Ryssland förbereder sig för krig. Det tror jag är alldeles sant. Det gör väl för all del även Sverige? Det är väl bland annat därför som vi har en försvarsmakt och ska återupprätta ett totalförsvar? Det i sig kanske därför inte är så sensationellt. Jag hoppas att Försvarsmakten inte enbart förbereder sig för svampplockning och andra fredliga aktiviteter.
Det är sant och värt all kritik att Ryssland har fyrdubblat sina militärutgifter under 2000-talet. Det är kanske en dröm för Allan Widman, men en mardröm för några av oss andra.
Däremot kanske man någon gång i debatten också bör framhålla att mellan 1991 och 2000, från Sovjetunionens kollaps och till år 2000, minskade Rysslands militärutgifter med häpnadsväckande 93 procent enligt Sipri. Det var under den så kallade nedrostningsperioden. När man talar om en fyrdubbling från den nivån bör man kanske ha med bägge dessa bilder för att se relationerna. Rysslands militärbudget är, som sagt, 10 procent av USA:s och lite mindre än Saudiarabiens andel av världsrustningen. Det är illa nog, men proportionellt ganska lite.
Jag vill inte diskutera teknikaliteter utan håller mig på det sluttande planet i stället. Det är nog svårt att hålla balansen där.
Jag tycker att Allan Widman ger en korrekt information. Alla steg är förenade med signaleffekter, och det är länge sedan vi hade en riktigt trovärdig alliansfrihet. Men är det inget bekymmer att 200 år av alliansfrihet liksom glider iväg utan att vi ens har fattat beslut om det? Det sker bara lite pö om pö. Jag tycker att det är korrekt iakttagelse men fel slutsats.
Jag ska ge Allan Widman rätt i att vi ofta är emot saker och ting. Jag vill gärna ändra på det. Men det är ofta så när man får reagera på andras förslag och inte gillar dem. Men det ska vi försöka jobba bort så mycket som möjligt.
Däremot är vi inte isolationistiska. Det är oförskämt att säga det. Vår internationella solidaritet ligger inte i stridsgrupper och militärallianser utan den sker mellanfolkligt, i fråga om flyktingmottagande etcetera.