Herr talman! Den svenska militära alliansfriheten är viktigare än på länge. I en tid när spänningarna i Europa ökar drastiskt bidrar Sverige som militärt alliansfri nation till att motverka ökad militär upptrappning och instabilitet.
Under det senaste året har flera röster höjts för ett medlemskap i militäralliansen Nato. Det vore fel väg att gå. Sverige ska samarbeta nära med andra länder för att främja fred och frihet, men vi är och ska förbli militärt alliansfria. Tydlighet och långsiktighet måste vara ledstjärnor för Sveriges säkerhetspolitik. Så främjar vi bäst fred, säkerhet och stabilitet i vårt närområde.
En aktiv och ansvarsfull utrikespolitik, vårt medlemskap i EU, deltagande i internationellt samarbete samt en egen trovärdig försvarsförmåga är våra viktigaste verktyg för att främja vår egen suveränitet, självständighet och territoriella integritet. Med denna strategi bidrar vi på bästa sätt till långsiktig stabilitet i vår del av Europa.
Herr talman! Vår militära alliansfrihet ger oss handlingsfrihet att i varje given situation agera på det sätt som bäst gagnar avspänning och en fredlig utveckling. Den bidrar också till vår egen säkerhet.
För att värna vår egen försvarsförmåga och vår förmåga att bidra effektivt i internationella fredsfrämjande insatser är det viktigt att vi övar och samarbetar med andra. Därför utvecklar regeringen framför allt vårt försvarssamarbete med Finland. Vi samarbetar även bredare inom Norden, runt Östersjön, med Natos Partnerskap för fred, med USA och med en mängd andra länder och organisationer.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samförståndsavtal om värdlandsstöd
Utvecklingen sedan kalla krigets slut har resulterat i att det i dag är Natos militärtekniska standarder som utgör grunden för samverkan mellan länder när det gäller avancerade övningar. Att vi genom deltagande i sådana övningar ser till att vårt försvar fungerar väl tillsammans med Natos system och strukturer är därmed en praktisk förutsättning för att vi ska kunna ha ett effektivt samarbete i EU:s eller FN:s fredsfrämjande insatser i olika krisområden.
Herr talman! Inför varje internationell militär övning i Sverige sker ett omfattande juridiskt förarbete för att hantera frågor om exempelvis tullar, försäkringar, skyddsobjekt, straff och skatter för samarbetspartner från andra länder som deltar. För att förenkla och effektivisera denna process har Sverige tecknat ett avtal om värdlandsstöd med Nato.
Vad är då värdlandsstöd? Jo, det är ett sammanfattande begrepp på det stöd som ges av en stat till stater som deltar vid exempelvis en övning i värdlandet. Det sker efter en inbjudan - endast efter en inbjudan - från värdlandet.
Värdlandsstöd förutsätter avtal som reglerar relationen mellan aktörerna. Förberedelserna underlättas genom generella samförståndsavtal som detta avtal. Det handlar om övergripande ramavtal med grundläggande principer. Men även efter att ett sådant ramavtal har ingåtts måste man alltid fortsatt, inför varje enskild aktivitet, exempelvis en övning, teckna avtal inom ramen för de vidare avtalen.
Avtalet om värdlandsstöd är alltså inte ett avtal som gör Sverige till ett värdland. Värdland har vi varit tidigare i historien, när andra länder har deltagit i övningar hos oss, och värdland kommer vi också att vara i framtiden, även om vi inte har ett avtal om värdlandsstöd.
Ett avtal om värdlandsstöd innebär bara att efter det att vi har fattat ett nationellt beslut att inbjuda till en övning och Sverige därmed är ett värdland, har vi ett ramavtal som reglerar vilken typ av stöd ett deltagandeland kan förvänta sig.
Avtalet syftar till att i förväg reglera situationer som kan uppstå när militär personal deltar och militär materiel används i en aktivitet eller en övning, exempelvis vad som gäller vid ett haveri eller vilket land som har jurisdiktion om det uppstår en rättslig problematik inom ramen för en övning.
Jag vill understryka att det även fortsättningsvis är regeringen som beslutar om huruvida utländsk trupp ska bjudas in till Sverige och vilken materiel som får införas. Inget av det som sker inom ramen för värdlandsavtalet kan ske på annan grund än genom en svensk inbjudan från reger-ingen. Den militära alliansfriheten och dess principer rubbas inte i någon mening eller på något sätt.
Ett avtal om värdlandsstöd kommer inte heller att påverka det faktum att det varken är eller kommer att vara tillåtet att införa kärnvapen på svenskt territorium. Detta har Sverige i decennier markerat för omvärlden. Den svenska positionen att inte förvärva kärnvapen och att inte tillåta att sådana vapen placeras på svenskt territorium eller medförs av gästande stridskrafter har förmedlats på ett otvetydigt sätt i olika sammanhang och forum, exempelvis genom tal i FN:s generalförsamling. En gästande stat är folkrättsligt förpliktad att följa de villkor som Sverige uppställer för besöket. Detta följer bland annat av den folkrättsliga suveränitetsprincipen. Det framgår även mycket tydligt i den proposition riksdagen nu har att ta ställning till.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samförståndsavtal om värdlandsstöd
Herr talman! Vi intensifierar nu arbetet för en värld fri från kärnvapen. Regeringen har nyligen gett den återupprättade Folkrätts- och nedrustningsdelegationen i uppdrag att pröva en svensk anslutning till den så kallade humanitära utfästelsen - en allians av länder som verkar för ett internationellt förbud mot kärnvapen. Regeringen gör också en storsatsning på fredsdiplomati för att ytterligare stärka Sveriges arbete med att förebygga och stävja konflikter. Det handlar om en långsiktig satsning för att upprätta en grupp med specialinriktade diplomater som fokuserar på konfliktlösning och medling. Syftet är att Sverige ska stärka sin profil när det gäller just konfliktförebyggande, vilket är en del i regeringens feministiska utrikespolitik.
Dagens oroliga värld behöver fler, inte färre, regeringar som vågar formulera visioner om fred, säkerhet och internationell nedrustning. Detta är ett av många skäl till att Miljöpartiet står bakom regeringens sammantagna försvars, säkerhets- och utrikespolitik. Därför yrkar jag bifall till utskottets förslag.