Herr talman! Jag vet att Miljöpartiet tycker att vi ska gå ännu längre. Sverige har också gått längre på nationell nivå. Att höja de europeiska ambitionerna innan vi ens vet om vi får med oss några andra aktörer i världen kan vi göra, men då blir det bara vackert prat. Det är inte ett särskilt effektivt sätt om vi vill komma till en internationell förhandling som är seriös och där vi vill uppnå någonting. Sverige kan ställa krav på minskade utsläpp med 90 procent, men om inget annat land står bakom det har det inte särskilt stor effekt.
Vi står för en mikroskopisk del av de globala utsläppen. Därför har vi valt att jobba så här. Max Andersson har ju många gånger varit med och lyssnat på rapporter från otaliga möten i EU. Det är så man jobbar; man bekräftar, man noterar, man arbetar sig långsamt framåt. Siffror som tidigare bara har cirkulerat slås fast och som 27 länder står bakom.
Visst, det är ett lite brett spann. Jag håller med om det. Det hade varit roligt om vi hade kunnat minska det ytterligare. Det var inte möjligt. Men vi har ändå slagit fast siffrorna som EU aldrig tidigare har sagt sig stå bakom. Det har varit beräkningar från kommissionen. Nu står de i slutsatserna, och vi är beredda att utifrån dem ta vår skäliga del. Vi är också beredda att titta på den interna bördefördelningen genom den arbetsgrupp som precis har tillsatts. Jag tycker ändå att det är ett mycket stort steg på väg.