Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Vatten- och luftvård

EVA ERIKSSON (fp), 1996-02-14 (riksmöte 1995/96).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Herr talman! Som tidigare har sagts i den här de-

batten är alla motioner i det här ärendet avstyrkta med

hänvisning till pågående utredningar. Det innebär

naturligtvis inte att arbetet med luft- och vattenvård är

oväsentligt, tvärtom. Det visar på ett engagemang och

att det pågår ett arbete inom miljöområdet.

Miljöarbetet står inte stilla, Gudrun Lindvall. Det

finns ett otroligt engagemang, ett engagemang hos

människor och näringsliv runt om i Sverige och i hela

Europa för att man skall kunna vidta de åtgärder som

är nödvändiga inför framtiden. Vi skall naturligtvis

vara med och påverka och vara aktiva för att driva

politiken framåt. Men det finns ett annat problem som

vi sällan vidrör, och det är att vi är dåliga på att defi-

niera olika maktcentrum. Var fattas i dag besluten om

inriktningen av miljöfrågorna? Vem är det som styr

miljöpolitiken? Är det de olika aktiva miljögrupperna

som finns runt om i Sverige och i Europa? Eller är det

näringslivets inriktning som styr miljöpolitiken?

Det kan hända att båda delarna är bra, men vi har

en stor uppgift att definiera olika maktcentrum, och

det tror jag att vi borde ha en större debatt om i den

här kammaren.

Herr talman! Jag är glad att arbetet med EU:s

regler för avgaskrav när det gäller motorer i arbets-

maskiner har gått åt rätt håll. EU:s kommission har

nyligen antagit ett förslag till utformning av av-

gaskrav för dieselmotorer i arbetsmaskiner, och mil-

jöministern har vid ett flertal tillfällen klart uttalat att

hon i ministerrådet kommer att verka för mycket

stränga regler.

Jag hoppas också att reglerna för motorer i arbets-

redskap går åt samma håll. Även detta har vi påpekat i

det yttrande som vi har avgett till betänkandet. Då har

vi från Folkpartiet liberalerna i alla fall fått ett starkt

önskemål uppfyllt, ett önskemål som vi hade i vår

partimotion från januari 1995.

Dessa regler handlar i första hand om föroreningar

såsom partiklar och avgaser såsom kväveoxider. Men

man får inte glömma bort att motorerna också släpper

ut växthusgaser såsom koldioxid.

Kampen mot växthuseffekten är en av vår tids

strategiskt viktigaste miljöfråga. Utsläppsfria per-

sonbilar och lastbilar låter kanske som en utopi, men

jag är övertygad om att vi måste börja vidta åtgärder

så att vi har kommit framåt en bit in på nästa sekel.

Man har från bilindustrin vid ett flertal tillfällen

skrivit till mig och sagt att man tar det ansvaret. Man

ser det som en utmaning att framöver kunna utveckla

personbilar och lastbilar som kan leva upp till de

miljökrav som vi i den här kammaren och i den debatt

som förekommer har framfört. Jag hoppas att det är

på det sättet.

Detta är ett viktigt motiv för vårt krav på utsläpps-

fri trafik i storstäder 2010. Jag är inte så säker på att

vi kommer att bli nöjda med resultatet av det utred-

ningsarbete som nu pågår. Vi får nog återigen diskute-

ra den här frågan.

Alla frågor som tas upp i det här betänkandet be-

handlas i olika utredningar, kommittéer och kommis-

sioner. Det innebär att vi i den här kammaren kommer

att komma tillbaka till dem igen.

Det är viktigt för Sverige att vi fortsätter kampen

mot växthuseffekten. Vi måste medverka till att

världssamfundet fattar beslut om minskningar efter år

2000. Det effektivaste sättet att begränsa koldioxidut-

släppen är kanske att lägga skatt på dem. Det har vi

god erfarenhet av i Sverige, och vi är eniga om detta.

En viktig väg för oss borde vara att arbeta för att

koldioxidskatter införs internationellt. Åtminstone alla

OECD-länder borde ha likvärdiga skatter, och då kan

vi börja med EU.

EU kan i dag fatta en hel del miljöbeslut med

kvalificerad majoritet. Men EU kan inte besluta om

skatter om inte alla medlemmar är överens. Det står ju

som vi alla vet inskrivet i EU:s grundläggande för-

drag.

Vi i Folkpartiet har vid ett flertal tillfällen tagit

upp frågan om en förändring av inriktningen så att

EU:s fördrag ändras i den meningen att man ställer

krav på att fördragets skrivningar blir att vetorätten

tas bort när det gäller beslut om en gemensam nivå för

koldioxidutsläpp. Men socialdemokraterna har en

gång tidigare i förening med partier som påstår sig

värna mest om miljön röstat ned det här förslaget i

riksdagen. Vad tänker man göra nu?

Motionerna till IGC-propositionen visar att man

återigen inte ställer upp på detta. Moderaterna yrkade

bifall till ett förslag som tidigare lades fram i här i

kammaren, och nu vill man återigen inte vara med om

att ta bort vetorätten.

Herr talman! Detta är en viktig fråga. Med hänsyn

till detta inlägg och tankarna runt växthuseffekten

samt problemen kring övriga frågor som tas upp i

betänkandet har vi inte sett någon anledning till att

reservera oss, eftersom det pågår ett arbete.

Herr talman! Med detta vill jag yrka bifall till ut-

skottets hemställan i betänkandet.

Debatten

Hämtad sida: 28

28 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

EVA ERIKSSON (fp): Vatten- och luftvård (1996-02-14) — PRESS0