Fru talman! Från dåtid till nutid och framtid. I det
här betänkandet handlar det om miljöpolitik. Det
torde väl höra nutid och framtid till.
Miljöpolitikens huvuduppgift är att skydda männi-
skors hälsa och åstadkomma en hållbar utveckling.
Det fria och öppna samhället har förutsättningarna för
att lösa den här uppgiften. Det är ett samhälle som
präglas av mångfald och valfrihet samt teknisk ut-
veckling och en fri marknadsekonomi. Arbetet för en
bra miljö måste präglas av respekt för enskild ägande-
rätt och frihet för den enskilde medborgaren.
I ett sådant klimat erhålls ett bra miljöresultat och
en hållbar utveckling säkerställs. Exemplen är många
och tydliga bland de länder där åsidosättandet av
respekten för individen och avsaknaden av demokrati
har avslöjat en miljöförstöring i en omfattning som vi
inte trodde var möjlig.
Det är bara att åka över gränsen, över Östersjön,
till våra grannar i öst. Där kan man på plats konstatera
deras misslyckanden. I Östeuropas planekonomier var
individens frihet och personliga ansvar obefintliga.
Centralism och statlig byråkrati ersatte personligt
ansvarstagande, med förödande konsekvenser för
miljön i dessa länder. Vi har lärt oss läxan: att förbud,
regleringar och centralt fattade beslut som rycker
undan det personliga ansvarstagandet hos medborgar-
na leder till misslyckanden i miljöarbetet.
Det är den lilla världen som påverkar den stora
världen. Att välja miljömärkt, att ståndortsanpassa sitt
skogsbruk, att källsortera, att köra sin bil på blyfritt
och att använda klorfria pappersprodukter är exempel
på när kunskapen, insikten och ansvarstagandet leder
miljöarbetet i rätt riktning.
Naturen måste och skall skyddas, samtidigt som
villkoren för välfärd och arbete inte äventyras. Det
tycks som om en god tillväxt och en bra miljöutveck-
ling är varandras förutsättningar.
Framtidens människor kommer att ställa stora
krav på sin miljö. Det företag, den organisation eller
det land som brister i det avseendet kommer att ham-
na på efterkälken. Företag med dålig miljöimage
kommer att få svårare att rekrytera kompetent perso-
nal samt få svårare att sälja sina produkter.
Verkligheten bjuder på många exempel där mark-
nadens efterfrågan på miljövänliga produkter föränd-
rat tillverkningsprocesser i rätt riktning. Den klorfria
pappersmassan är ett bra exempel på när marknaden
har efterfrågat produkter som har förändrat tillverk-
ningsprocessen. Det har då påverkat miljön i rätt
riktning, men det har också stärkt det här företagets
och den här branschens konkurrenskraft.
För att driva på den här utvecklingen är det viktigt
att i olika sammanhang, i alla sammanhang, främja
konkurrens och tillgång till information. Man kan
säga att miljömedvetna kunder påverkar utvecklingen
snabbare än vad myndigheter, regler och förordningar
många gånger gör.
Fru talman! Som grund för miljöpolitiska beslut
måste en bedömning göras av vilka frågor som är
viktigast att hantera för tillfället. En sådan prioriterad
fråga bör vara det internationella samarbetet, och då i
synnerhet EU-samarbetet. EU-samarbetet skall ses
som en möjlighet att lösa de miljöproblem som är
gränsöverskridande och som knappast i ett kort per-
spektiv kan lösas på nationell nivå. Exempel på såda-
na miljöproblem är förstås försurningen och klimat-
frågan.
Reservation 6 till betänkandet JoU9 behandlar just
läckaget av kväve och andra näringsämnen. Vi mode-
rater anser att ett bra komplement till kommunernas
reningsverk i syfte att minska exempelvis kväveut-
släpp vore att stödja investeringar i våtmarker. Vi
menar att om kommuner och andra kan påvisa ett
bättre resultat med en våtmarksinvestering, i stället
för att ytterligare stora pengar läggs på marginella
förbättringar i ett reningsverk, så bör man uppmuntra
till detta. Som vi ser det bör kommunen få den möj-
ligheten. Marginalkostnaden för ytterligare rening i
befintliga reningsverk är normalt sett väldigt hög i
förhållande till den effekt det ger på miljön.
Våtmarken kan vara en billig metod att fånga upp
närsalter. Dessutom bidrar våtmarken till den biolo-
giska mångfalden samt till en större variation i land-
skapsbilden.
Den andra stora miljöfrågan - växthuseffekten,
eller klimatfrågan - tarvar också en offensiv. En kli-
matpolitik borde syfta till en minskning av koldiox-
idutsläppen med 20 % fram till år 2005. Då jämför
man med basåret 1987. Vidare borde den verka för att
energibeskattningen inom EU ändras så att den mot-
verkar koldioxidutsläppen.
Sambanden i energi- och välfärdspolitik bör bely-
sas. Vi moderater vill i det sammanhanget påpeka
kärnkraftens betydelse dels för Sveriges jämfört med
andra länder låga koldioxidutsläpp, dels för välfärdens
bevarande. En snabbavveckling av kärnkraften skulle
få koldioxidutsläppen att slå i taket, med ödesdigra
konsekvenser på växthuseffekten.
Fru talman! För tids vinnande yrkar jag bifall en-
dast till reservation nr 6, som rör regler för kommunal
avloppsrening.