Herr talman! Dess värre är inte Kristdemokraterna
representerade på ordinarie plats i jordbruksutskottet.
Därför tvingas vi lägga våra yrkanden direkt här i
kammaren. Vi har nu tre betänkanden kvar att behand-
la. Men jag skall bespara kammarens tid och framläg-
ga ett eget yrkande bara när det gäller just detta be-
tänkande. Jag yrkar alltså bifall till motion Jo105,
yrkande 7.
Motionen handlar om att Sverige i FN skall verka
för inrättandet av en global vattenkonvention. Yrkan-
det har avslagits mycket kortfattat av utskottet. Det
föranleder mig att snart ställa en fråga till Siw Witt-
gren-Ahl men också till övriga partiers ledamöter i
utskottet som står bakom avslagsyrkandet. Siw Witt-
gren-Ahl sade tidigare att motionerna tog upp frågor
som är under utredning. Men det gäller inte just frå-
gan om en global vattenkonvention. Det gäller exem-
pelvis den reservation som Lennart Brunander tog upp
i sitt inlägg - ett inlägg som jag hyser stor sympati
för. I reservationen finns det en utredning. Därför kan
vi förvänta oss ett resultat som förhoppningsvis blir
gynnsamt, bl.a. när det gäller etanolbilen. Men när det
gäller just en global vattenkonvention finns det ingen
utredning.
Herr talman! Sedan 1950 har vattenförbrukningen
i världen trefaldigats. Vattentillgången per person är i
dag en tredjedel av vad den var 1970. Det beror på att
ytterligare 1,8 miljarder människor har tillkommit.
Framtidsbilden ser mörk ut, om inte vattenhushåll-
ningen ökar. I flera regioner utgör den bristande till-
gången på dricksvatten ett av de allvarligaste kon-
flikthoten.
Vi kristdemokrater menar att en global vattenkon-
vention skulle behöva behandla frågor om vattenom-
råden som delas av stater, om nyttjandet av ändliga
grundvattentillgångar, om ett instrument för ett ef-
fektivt globalt samarbete för att få till stånd spridning,
teknik och kunnande för effektivt vattenutnyttjande.
Vi utvecklar denna frågeställning i vår motion, som
jag hänvisar till.
Jag konstaterar att utskottet i sitt betänkande inte
har någon invändning mot regeringens bedömning att
möjligheterna att få till stånd en global vattenkonven-
tion förefaller små. Min fråga till regeringspartiet
Socialdemokraterna är: Har ni verkligen försökt att
verka för en sådan här konvention? Vad är resultatet
av det arbetet, eftersom ni nu säger att möjligheterna
att komma fram till ett resultat är små? Övriga partier
vill jag fråga: Delar ni verkligen regeringens bedöm-
ning att man inte skall göra något åt denna fråga?
Detta är centralt i miljöpolitiken, globalt och interna-
tionellt sett.
Herr talman! Debatten har återigen halkat in litet
på frågan om miljöbalken. Därför kan jag inte avhålla
mig från att också ta upp den frågan. Maggi Mikaels-
son sade här tidigare att det är tråkigt att det drar ut på
tiden. Ja, det må jag säga. Men jag vill framför allt
rikta mig till Gudrun Lindvall. Hon sade tidigare att
en bra miljöpolitik är att stå stilla. Med det menade
hon att andra hade den uppfattningen.
Men, herr talman, i fråga om miljöbalken kan
man se att det är Miljöpartiet som har sett till att mil-
jöpolitiken står stilla. Man har varit en bromskloss.
Man har tidigare i denna kammare sagt att man för-
sökte förändra miljöbalken, och det skulle inte försena
ikraftträdandet med en dag. Det handlade då om
ikraftträdande den 1 juli 1995.
Jag satt nyss här i bänken och räknade ut att det
har gått 229 dagar sedan man sade att ikraftträdandet
inte skulle försenas med en enda dag.
Vad Miljöpartiet har gjort på detta område är, det
vet vi, att man har varit en bromskloss. Man har för-
hindrat att vi får fram en effektiv och samordnad
miljölagstiftning. Det är en dyster insats Miljöpartiet
står för på detta område.