Herr talman! I detta betänkande behandlar arbetsmarknadsutskottet omkring 70 motionsyrkanden om arbetsmiljö- och arbetstidsfrågor. Merparten av dem är väckta under den allmänna motionsperioden 2009.
Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga motioner och reservationer.
Arbete främjar hälsa och välstånd och förhindrar månget tillfälle till synd, lär en vis man ha sagt.
Riktigt så enkelt är det givetvis inte. Frågan är vad som är synd i sammanhanget. Men det är min fasta övertygelse att det i de flesta fall är bättre för hälsan att ha ett arbete än att inte ha det.
När man läser oppositionens förslag ser man att de har en annan inställning.
Vi inom Alliansen tror på en politik som sätter jobben först, minskar klyftorna i samhället och säkrar välfärdens finansiering. Det är också en förutsättning för en bra arbetsmiljö. Under mandatperioden har vi på olika sätt arbetat för en bättre politik när det gäller arbetsmiljö.
Herr talman! Det pågår för närvarande ett arbete med arbetsmiljöpolitiken. Arbetsmiljöpolitiken ska dels bidra till den samlade jobbpolitiken, det vill säga minska utanförskapet, dels lyfta fram arbetsmiljöns potential för ökad konkurrenskraft. Det är de grundläggande utgångspunkterna.
En dålig arbetsmiljö har negativa konsekvenser för både individer, företag och samhälle. Det har forskningen dokumenterat i decennier. Höga arbetsbelastningar och olämpliga arbetsorganisationer leder till ohälsa, produktionsbortfall och sjukskrivningar.
Vi kan trots allt konstatera att vi överlag har en god arbetsmiljö i Sverige och att det är viktigt att den bibehålls framöver.
Dödsolyckor nämndes från talarstolen. Det absolut värsta man kan råka ut för på sin arbetsplats är att man dör genom en olycka. Det borde inte kunna hända, men dess värre händer det ett par gånger i månaden.
Enligt statistiken avled 75 personer under 2007, 67 personer avled under 2008. Förra gången vi diskuterade detta hävdade jag att prognosen för 2009 var 53; facit är 48. Vi kan alltså se en stadigt vikande trend.
Antalet anmälda arbetssjukdomar fortsätter att sjunka. Jämfört med 2008 är nedgången drygt 15 procent. Sedan 2004 är det fråga om en halvering. Antalet anmälda arbetssjukdomar ligger de senaste åren under den tidigare lägstanivån vid mitten av 1990-talet.
Man kan notera att Arbetsmiljöverket i sin årsredovisning för 2009 anger att utvecklingen är lite svårtolkad. Verkets bedömning är att minskningen av arbetsskadeanmälningarna sannolikt till en del kan förklaras av olika förbättringar av arbetsmiljön. Lågkonjunkturen under 2009 kan givetvis också ha bidragit till att färre personer skadats i sitt arbete.
Jag vill därför inte gå så långt att jag hävdar att alla förbättringar i skadestatistiken beror på vår framgångsrika politik, men att, som en del gör, hävda att våra åtgärder har underminerat arbetsmiljöarbetet är fel.
Arbetsmiljöpolitiken bör även framöver ges en offensiv och positiv innebörd. Det ska inte enbart handla om att förhindra en dålig arbetsmiljö utan i mycket högre grad om att se arbetsmiljön som utvecklande för såväl individer som verksamhet och som en framgångsfaktor och ett konkurrensmedel. Den framtida arbetsmiljöpolitiken måste utformas så att arbetsmiljöfrågorna upplevs som ett självklart engagemang på alla arbetsplatser.
Viktigt att nämna, herr talman, med anledning av de motioner som inkommit, är att alla arbetsgivare, inte bara de inom den offentliga sektorn, måste ge hög prioritet åt arbetsmiljöfrågorna och se dem som viktiga.
Genom en lagändring den 1 januari 2009 gjordes arbetsmiljölagen tillämplig även för arbetsgivarens hushåll. Andra lagändringar som genomförts under mandatperioden är nya regler för byggnadsarbete som ger mer sammanhängande system för arbetsmiljöansvar vid byggande. Vi har dessutom sett till att elever och studerande och deras representanter har möjlighet att driva arbetsmiljöfrågor.
En annan ändring är att skyddsombud på ett arbetsställe där man har inhyrd arbetskraft har fått möjlighet att agera i förhållande till sin egen arbetsgivare till förmån för dem som utför arbetet.
Regeringen överväger givetvis ytterligare ändringar i syfte att stärka arbetsmiljöarbetet.
Herr talman! Under perioden 2006-2009 har Arbetsmiljöverket på uppdrag av regeringen drivit ett regelförändringsarbete. Främst har man genomfört regelförändringar i samarbete med arbetsmarknadens parter. Man har även minskat de administrativa kostnaderna för företagen med ca 100 miljoner. Totalt har 26 föreskrifter, allmänna råd, meddelanden och anvisningar upphävts.
Under 2009 inledde Regeringskansliet en ny fas i det arbetsmiljöpolitiska arbetet med inriktning på att ta fram en långsiktig strategi för den framtida politiken. Detta sker genom att man tar fram en nationell handlingsplan för arbetsmiljöarbetet som ska beskriva långsiktiga mål och strategier för den förnyade arbetsmiljöpolitiken. Information om denna ska lämnas till riksdagen i form av en skrivelse som beräknas inkomma i maj 2010. Vi kanske skulle ha väntat en månad till med debatten, men nu är vi här.
Vi kan även konstatera att Arbetsmiljöverket nu genomför fler inspektioner per inspektör än vad man gjorde tidigare. Det kan ses som tecken på en ökad effektivitet. Arbetsmiljöverket har som eget mål att öka inspektörernas utetid, det vill säga den tid som ägnas åt inspektion på fältet. Genom denna åtgärd räknar Arbetsmiljöverket med att besökta arbetsställen kommer att öka. Mindre pappersarbete och mer action, alltså.
Det pågår också en försöksverksamhet under tre år med ett pilotprojekt, där det gäller att utveckla och prova nya sätt att bedriva tillsynen. Det kanske viktigaste att påpeka i det här sammanhanget är att inspektionsverksamheten syftar till att stärka arbetsplatsernas egen förmåga att förebygga risker samtidigt som det underlättar för arbetsgivaren att se vad som behöver göras.
Under mandatperioden har vi även infört rehabiliteringskedjan. En av anledningarna till det är att vi så tidigt som möjligt ska kunna fånga upp en individ som är sjuk och hjälpa denna med rehabilitering och att komma tillbaka till arbetet. Under många år av oppositionens styre gjordes ingenting för att hjälpa människor tillbaka till arbetslivet. I stället förtidspensionerades 140 personer om dagen. Flera människor vittnar också om ett långt utanförskap under den socialdemokratiska regeringen med passiva sjukskrivningar i upp till tio år. Det är inte mänskligt.
Under 2008 undertecknade regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting en överenskommelse om att stödja vidareutveckling av företagshälsovården. Överenskommelsen innebär att arbetsgivarna, staten och landstingen ska bidra med i princip lika delar till den långsiktiga finansieringen av en utvecklad företagshälsovård. Företagshälsovården ska medverka till en förbättrad koordinering, i första hand när det gäller insatser från sjukvården, arbetsplatsen och Försäkringskassan.
För att kunna hjälpa människor på ett så tidigt stadium som möjligt har regeringen satsat 650 miljoner kronor på företagshälsovård. Av dessa 650 miljoner har ungefär 100 miljoner gått till att höja företagshälsovårdsutbildningens status. Det innebär att högskolor och universitet tar över de längre företagshälsovårdsutbildningarna. Detta är ett led i att jämställa företagshälsovården med andra specialiseringar för läkare och sjuksköterskor. De återstående 550 miljonerna satsar regeringen på företagshälsovård under 2010 och framåt. Syftet med satsningen är att stärka den företagsnära sjukvården och erbjuda sjukskrivna tidiga åtgärder för återgång i arbetet. Vi tillhandahåller verktygen, och sedan är det upp till parterna att använda dem.
Ett annat problem som ofta drabbar offentliganställda kvinnor, men även andra, är risken att utsättas för hot och våld i det dagliga arbetet. Det är inte acceptabelt. Här är det viktigt att parterna på den aktuella arbetsplatsen har en öppen dialog, gör en riskinventering och åtgärdar problemen.
Inom exempelvis vårdsektorn kan det förekomma intressekonflikter mellan en psykiskt sjuk individ och dennes vårdare. Rätten att få vård kan komma i konflikt med rätten till en säker arbetsmiljö. Därför är det glädjande att regeringen har gett Arbetsmiljöverket i uppdrag att genomföra en kunskaps- och informationssatsning för att motverka hot och våld i arbetslivet. Satsningen ska ge ökad kunskap om de miljöer och situationer där risker för hot och våld kan uppstå. De branscher och yrkesgrupper där risker för hot och våld är störst ska ges särskild uppmärksamhet. På så vis kan det skapas bättre förutsättningar för ett förebyggande arbete, och riskerna för att utsättas för hot och våld på arbetsplatsen kan motverkas.
Det kan också nämnas att Arbetsmiljöverket genom sin tillsynsverksamhet har uppmärksammat hot- och våldsrisker på akutmottagningar och hot och våld samt kränkningar i skolan. Inom många branscher har verket ställt krav på åtgärder.
Herr talman! Låt mig avsluta med att säga att en god arbetsmiljö är bättre än en mindre god arbetsmiljö, men en mindre god arbetsmiljö är ofta bättre än ingen alls.
(Applåder)