Herr talman! Tack så mycket, Lennart Levi, för ditt utmärkta anförande! Det handlade inte så mycket om Alliansens text i betänkandet, utan det var med utgångspunkt i din egen livserfarenhet på det här området och de rödgröna reservationerna. Det sammanföll faktiskt på flera punkter vilket gladde mig väldigt mycket, eftersom Lennart Levi har en otrolig sakkunskap om och erfarenhet av de här frågorna och har arbetat oförtröttligt med dem. Det är glädjande.
Skillnaden mellan Lennart Levis anförande och Sven Yngve Perssons var enastående. Ni tillhör samma allians. Det var egentligen det som förvånade mig mest, herr talman, när jag lyssnade på de två anförandena. Jag kan hålla med om mycket av det som Lennart Levi för fram, att lyfta fram det som är bra, men det är ju det som mönsterarbetsplatser går ut på. Det är ingen av oss rödgröna som kan säga emot att man ska se till att ha mer resurser och använda pengarna på ett effektivt sätt. Vi tycker naturligtvis också att man behöver använda dem mer effektivt än vad man gör i dag för att få ut så mycket som möjligt.
Men kom inte och påstå att en satsning på 100 miljoner på arbetsmiljö skulle göra så att hela statsbudgeten rämnar. Har man lyckats göra skattesänkningar på 80 miljarder på tre år skulle man väl kunna ha råd med 100 miljoner i förebyggande arbetsmiljöarbete.
Där är problemet. Alliansen har inte lagt några pengar utan dragit ned på allt detta arbete och låter i stället någon annan göra jobbet någon annanstans, om det nu blir gjort över huvud taget.
Det är jättebra med en konferens i Förstakammarsalen, men vi saknar de konkreta förslagen, och vi saknar de ekonomiska resurserna för att kunna genomföra det bra arbete som Lennart Levi pratade om.