Herr talman! Jag ska börja med att yrka bifall till betänkande 2009/10:AU9 och avslag på motionerna.
På vår arbetsplats tillbringar vi ju mycket av vår tid. Är vår arbetsmiljö bra kan vi på ett bättre sätt orka med både vårt jobb och vårt liv vid sidan av arbetet. Utgångspunkten för oss i Alliansen är att arbetsgivaren ska förebygga ohälsa och olycksfall och motverka att människor utestängs från arbetet. Vi anser också att en god arbetsmiljö kan främja flexibilitet, produktivitet och konkurrens. Så är det. Men en god arbetsmiljö ska också ta hänsyn till människors olika förutsättningar och har förstås som syfte att människor ska må bra och vara trygga på sin arbetsplats.
Utskottets majoritet och vi i Alliansen kan konstatera att det för närvarande pågår ett arbete med att utforma den framtida arbetsmiljöpolitiken. En utgångspunkt för det här arbetet är att skapa förutsättningar för fler, bättre och mer utvecklande arbeten samtidigt som utanförskapet för dem som står långt ifrån arbetsmarknaden ska kunna brytas.
Vi i Alliansen anser också att arbetsmiljöpolitiken måste ges en mer offensiv och positiv innebörd. Det ska inte enbart handla om att förhindra en dålig arbetsmiljö utan i mycket högre grad om att se arbetsmiljön som utvecklande för såväl individer som verksamheter. Man ska också se den som en framgångsfaktor och även som ett konkurrensmedel. Den framtida arbetsmiljöpolitiken måste utformas så att arbetsmiljöfrågorna upplevs som ett självklart engagemang för alla på arbetsplatsen. Här gäller det, som Lennart Levi var inne på, att jobba klokt och intelligent.
Enligt underhandsuppgifter från Regeringskansliet inleddes också en ny fas i det här arbetet under hösten 2009, med inriktning på att ta fram en långsiktig strategi för den framtida politiken. Avsikten är att den här strategin ska utgöra en nationell handlingsplan för arbetsmiljöområdet, men det här är, som har sagts här tidigare också, ett långsiktigt arbete som ständigt måste pågå och som aldrig blir färdigt. Det ska man vara medveten om.
Herr talman! Vi i Alliansen vill understryka att det systematiska arbetsmiljöarbete som fångar upp och åtgärdar problem i ett tidigt skede är särskilt betydelsefullt. Alla arbetsgivare måste ge hög prioritet åt arbetsmiljöfrågorna och se dem som viktiga. Här är förstås det förebyggande arbetsmiljöarbetet av största vikt. Det är av betydelse att det finns en medvetenhet och en kunskap, inte bara om arbetsmiljörisker utan också om de verksamhetsmässiga vinster som en god arbetsmiljö medför, både mänskligt och på annat sätt. Därför välkomnar vi att regeringen i september 2008 har tillsatt ett arbetsmiljöpolitiskt kunskapsråd. Det ser vi som viktigt.
Syftet med rådet är att regeringen ska förses med kunskapsunderlag inom arbetsmiljöområdet. I rådet ingår forskare och experter från forskningsrelaterade myndigheter och organisationer.
Här vill vi i Folkpartiet och Alliansen poängtera att det genom budgetpropositionen för 2009, som godkänts av riksdagen, har tillförts nya medel också till Arbetsmiljöverkets anslag. Anslaget ökas också kontinuerligt under perioden 2009-2011. Ökningen innebär en sammanlagd nivåhöjning av anslaget med 57 miljoner kronor till och med 2011. Förstärkningen från och med 2009 är bland annat avsedd för en informations- och kunskapssatsning. Jag kan nämna det som det också har talats om här tidigare, nämligen att utbilda chefer. Det är förstås en av de viktiga saker man kan göra i en sådan här informations- och kunskapssatsning.
Herr talman! Den officiella arbetsskadestatistiken som baseras på arbetsskadeanmälningar visar att frekvensen anmälda arbetsolyckor för män och kvinnor nu är lägre än vad den var vid den tidigare lägsta nivån under 1990-talet.
Arbetsolyckorna med dödlig utgång bland arbetstagare var 13 färre 2009 jämfört med året före. Det är en klar minskning i bland annat byggsektorn.
Antalet dödsolyckor per hundra tusen sysselsatta uppgick i Sverige till 1,5 under 2008. Som jämförelse kan nämnas att genomsnittet 2006 för de länder som var medlemmar i EU redan 1995, alltså EU-15, var 2,5 per hundra tusen sysselsatta.
Frekvensen anmälda arbetssjukdomar fortsätter att sjunka. Jämfört med 2008 är nedgången drygt 15 procent. Sedan 2004 har det blivit en halvering. De anmälda arbetssjukdomarna ligger de senaste åren under den tidigare lägsta nivån vid mitten av 1990-talet.
Vi i Alliansen noterar också att Arbetsmiljöverket i sin årsredovisning för 2009 angett att utvecklingen av anmälda arbetsplatsolyckor är svårtolkad, men verkets bedömning är ändå att minskningen av arbetsskadeanmälningar sannolikt till en del kan förklaras av olika förbättringar inom arbetsmiljön. Sedan kan också lågkonjunkturen under 2009 ha bidragit till att färre personer skadats i sitt arbete.
Att jag nämner det här beror på att jag tycker att det har varit en sådan överdriven retorik om att allting skulle ha blivit värre. Tittar man på siffrorna ser man att det glädjande nog har blivit bättre på många sätt.
Vi vill förstås också understryka det positiva i att man har minskat antalet anmälda arbetsskador. Samtidigt är självfallet varje dödsolycka på en arbetsplats en katastrof. Ingen här accepterar dödsolyckor. Vi vill förstås göra allt vi kan för att få bort dem.
När det gäller motionsyrkanden om kvinnors arbetsmiljö vill utskottets majoritet peka på att det inom ramen för de särskilda jämställdhetsåtgärderna har fördelats medel till projekt med anknytning till kvinnors arbetsmiljö. Regeringen har också uppdragit åt Arbetsmiljöverket att genomföra en kunskaps- och informationssatsning för att främja jämställdhet och motverka hot och våld i arbetslivet. Det här uppdraget ska genomföras under 2009 och 2010. Verket disponerar 14 miljoner kronor för detta.
När det gäller frågan om företagshälsovård kan vi konstatera att det i arbetsmiljölagen är fastlagt att en arbetsgivare ska svara för att den företagshälsovård som arbetsförhållandena kräver finns att tillgå. Företagshälsovården arbetar för att förebygga att arbetsmiljörisker uppstår.
Sedan har företagshälsovården att arbeta med arbetsanpassning och rehabilitering för dem som har blivit sjuka. Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för en mängd olika åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetslivsinriktad art för att hjälpa sjuka och skadade att återvinna bästa möjliga funktionsförmåga för ett normalt liv. Arbetsgivaren har här en central roll när det gäller den anställdes arbetsmiljö och rehabilitering vid sjukdom. Arbetsgivaren har en skyldighet att klarlägga den enskildes behov av rehabilitering och se till att en sådan effektivt vidtas.
Försäkringskassan har en samordnande roll och har också tillsyn över hela rehabiliteringsprocessen. Även den enskilde har förstås ett ansvar för att aktivt medverka i rehabiliteringen. Den 1 juli 2008 trädde den nya sjukförsäkringsreformen, den så kallade rehabiliteringskedjan, i kraft. Reformen innebär att det finns fasta tidsgränser för prövning av arbetsförmågan. Avsikten med reformen är att de nya tidsgränserna ska leda till att såväl individen som de andra aktörerna, bland annat arbetsgivarna, ska agera tidigare i sjukfallen för varje berörd individs bästa.
I juni 2008 undertecknade regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting, som nämnts här, en överenskommelse om att stödja en vidareutveckling av företagshälsovården. Överenskommelsen innebär att arbetsgivarna, staten och landstingen ska bidra med i princip lika delar till den långsiktiga finansieringen av en utvecklad företagshälsovård. Även företagshälsovården ska medverka till förbättrad koordinering i första hand när det gäller insatser från sjukvård, arbetsplats och Försäkringskassan.
Ambitionen med modellen är att företagshälsovården ska bli en fullvärdig första linjens kontakt med hälso- och sjukvården och att landstingen, staten och arbetsgivarna tillsammans bör stå för kostnaden för denna sjukvård för anställda med godkänd företagshälsovård. Arbetsgivarna kan välja om de vill upphandla företagshälsovård som alltså avser sjukvård, medan de enskilda personerna kan välja om de vill anlita företagshälsovården för första linjens sjukvård. Regeringen har även tecknat ett avtal med SKL om en rehabiliteringsgaranti i syfte att åstadkomma att arbetsföra människor ska återgå i arbete.
Regeringen beslutade i december 2009 om en förordning om bidrag till företagshälsovård med vissa insatser inom rehabiliteringsområdet.
I förordningen finns bestämmelser om bidrag till anordnare av sådan företagshälsovård som, utöver förebyggande insatser, även kan tillhandahålla tjänster för att medicinskt förebygga, utreda och behandla arbetsrelaterade sjukdomar och skador. Syftet med bidraget är att öka arbetstagares möjligheter att återgå i arbete genom tidiga och anpassade stödinsatser vid sjukfall. Bidraget består av två delar, dels ett grundbidrag som beräknas med utgångspunkt i antalet anställda som har anslutits till en anordnare av företagshälsovård, dels ett tilläggsbidrag som lämnas för bland annat läkarbesök som innefattar en bedömning av den anställdes arbetsförmåga. Bidrag lämnas till anordnare av företagshälsovård som har godkänts av Försäkringskassan.
Genom förordningen regleras fördelningen av 550 miljoner kronor till företagshälsovården under 2010. Detta välkomnar vi i Alliansen. Vi välkomnar det pågående arbetet med att utveckla företagshälsovården.
Till sist vill jag nämna en sak som står i betänkandet som jag tycker är viktig med tanke på den kritik som vi tidigare har fått av oppositionen angående Arbetsmiljöverkets möjligheter. Här står det:
"Europeiska unionens Yrkesinspektörskommitté . genomförde under 2008 en utvärdering av Arbetsmiljöverkets arbetsmiljötillsyn. Enligt slutrapporten var utvärderingsgruppen imponerad av den svenska tillsynen av arbetsmiljön i dess helhet. Exempel på områden som speciellt lyftes fram var de kompetenta och engagerade inspektörerna som agerade professionellt och att planeringen tog fasta på de områden där arbetsmiljöriskerna är som störst."
Detta tycker jag talar för att regeringen bedriver en bra och klok arbetsmiljöpolitik.
(Applåder)