Herr talman! Så har det låtit i nästan hundra år från Socialdemokraterna. Sänker man skatten så raserar man välfärden. Det intressanta, herr talman, är att vi under sju års tid har bevisat att det inte stämmer. Vi har sänkt skatten på ett omfattande sätt i Sverige. Vi har gjort det lönsamt att arbeta. Samtidigt har vi sett hur resurserna till välfärden har ökat. Hur förklarar Peter Persson den ekvationen? Hur förklarar han att vi har klarat av att sänka skatterna och samtidigt har fler poliser, ger en kömiljard så att köerna i sjukvården försvinner, ser till att vi får ett lärarlyft, genomför en tandvårdsreform som gör att vanligt folk kan gå till tandläkaren? Hur förklarar han att den ekvationen går ihop?
Faktum är att det som Socialdemokraterna upprepat i hundra år inte stämmer. Det mest intressanta, och det som jag lite grann saknat, är när Peter Persson ska göra sin pudel. Peter Persson har i flera år stått i talarstolen och argumenterat för dygden i högskattesamhället, dygden i en höjning av skatterna och det bedrövliga i de jobbskatteavdrag som vi från Alliansens sida har genomfört.
Nu har Peter Perssons egen partiledare sagt att jobbskatteavdraget ska få vara kvar även om vi sänker skatten ytterligare. Därför undrar jag: Står inte Peter Persson på sin partiledares sida? Tänker han göra en kupp mot Stefan Löfven på S-kongressen? Om olyckan skulle vara framme, kommer han då att supporta Jacob Johnson och Vänsterpartiet när de vill avveckla jobbskatteavdraget? Det vore klädsamt av Peter Persson att ge besked om var han och Socialdemokraterna egentligen står.