Herr talman! I dag behandlar vi betänkandet om inkomstskatter, SkU16. Innan jag går in på våra reservationer tänkte jag säga några andra allmänna ord.
Inkomstskatter och indirekta skatter på arbete är basen i finansieringen av vårt välfärdssystem. Det innebär att en hög sysselsättningsgrad är väldigt viktig för att hjulen ska snurra i vårt välfärdssystem, men även skattemoralen och viljan att göra rätt för sig mot samhället är mycket viktig.
Tyvärr får vi bara fler och fler signaler om att utanförskapet växer i framför allt många städer. Detta sprider sig även till de mindre städerna. I dessa områden växer det ofta fram svart affärsverksamhet och i dess spår även kriminalitet, vilket leder till låg skattemoral och stort skattebortfall, något som Malmö är ett typexempel på.
Denna förändring innebär att våra myndigheter måste ges de verktyg och resurser som krävs för att stävja dessa svarta marknader och den ekonomiska brottsligheten.
Här har vi som lagstiftare en väldigt viktig roll att fylla genom att skapa ett skattesystem som upplevs som framför allt rättvist och pålitligt av medborgarna. Tyvärr har regeringen inte alltid lyckats upprätthålla detta, och då tänker jag bland annat på det som allmänt brukar kallas pensionärsskatten. Den upplevs av många pensionärer som djupt orättvis, en uppfattning som vi sverigedemokrater också delar.
Ett rättvist skattesystem innebär också att den som sköter sig och gör rätt för sig ska få vissa fördelar och rättigheter i samhället, till skillnad mot den som inte följer våra lagar och vårt rättssystem.
Nu kommer regeringen tillsammans med de rödgröna, gissar jag, att överge den principen genom att införa subventionerad vård till personer som befinner sig illegalt i landet, personer som sannolikt inte betalar några skatter baserade på arbete.
Ett sådant beslut undergräver inte bara rättsmedvetandet utan även skattemoralen och rättvisan i vårt skatte- och avgiftssystem för välfärden.
Herr talman! När det gäller våra motioner och reservationerna i betänkandet vore det minst sagt svekfullt att inte ta upp den så kallade pensionärsskatten, då den är en av de mest orättvisa skatter som vi har i dag. Att våra svenska pensionärer inte har fått ta del av de skattesänkningar, eller jobbskatteavdrag, som gjorts under alliansregeringen är rent ut sagt bedrövligt.
Jag tror att en stor del av svenska folket gärna hade avstått från delar av dessa jobbskatteavdrag om även våra pensionerade föräldrar eller mor- och farföräldrar fått ta del av dessa jobbskatteavdrag. Det är ju faktiskt dessa generationer som lagt grunden till det välstånd som vi kan ta del av i dag. Tyvärr håller detta välstånd på att krackelera genom den politik som förs i dag, och väldigt många människor oroar sig för den dag man ska gå i pension.
Alliansregeringen har verkligen skapat ett vi-och-de-tänkande när det gäller beskattningen av arbetstagare och pensionärer. Sverigedemokraterna anser att pension är uppskjuten arbetsinkomst och att den därmed inte ska straffbeskattas enligt Alliansens modell. Sverigedemokraternas budgetförslag innebär att man på några års sikt utjämnar skillnaderna i beskattning av arbete och pension. Vi vill med andra ord successivt avskaffa den så kallade pensionärsskatten.
I vår budgetmotion avsatte vi 3 miljarder kronor utöver den dryga miljard som Alliansen avsatte för att minska pensionärernas skattebörda.
Herr talman! Sverigedemokraterna har sett positivt på de fyra första stegen av jobbskatteavdraget om man då undantar att pensionärerna exkluderats. Utredningar har slagit fast att dessa skatteavdrag har varit mycket gynnsamma för att skapa nya arbetstillfällen. Med tanke på arbetsmarknadssituationen och de många varsel som vi sett under hösten och vintern har vi därför ställt oss positiva till ett femte jobbskatteavdrag.
Ett annat förslag som också är kopplat till arbetsmarknaden är vårt förslag om en utökning av ROT till att även gälla för alla som ansvarar för K-märkta byggnader - även kommuner, organisationer och stiftelser. Dagens allmänna ROT-avdrag kan i dag bara sökas av privatpersoner.
Många byggnader av kulturhistoriskt värde förvaltas i dag av organisationer och stiftelser, till exempel hembygdsföreningar, som också i många fall drabbats av minskade bidrag eller föreningsstöd från kommunerna. Hembygdsföreningarna fyller inte minst funktionen av att lyfta fram kulturarvet i det svenska samhället i vardagen. Sverigedemokraterna vill därför införa ett särskilt riktat kulturarvs-ROT för renoveringsarbete på byggnader av kulturhistoriskt värde.
I mitt anförande förra riksdagsåret när betänkandet om inkomstskatter debatterades tog jag upp bärplockningen och de skatteregler som gäller för skattefrihet. Jag tog då även upp hur bärplockare från Thailand och Rumänien lockats till de svenska skogarna och lovats just guld och gröna skogar av i många fall oseriösa företagare som utnyttjar möjligheten till arbetskraftsinvandring från tredje världen.
Senaste sommaren blev inget undantag. Nu har vi kunnat se hur personer från Kamerun har utnyttjats av en oseriös företagare för skogsplantering. Jag är säker på att det finns flera exempel på att reglerna för arbetskraftsinvandring används för att utnyttja människor som kommer hit med tillfälliga arbetstillstånd.
En åtgärd för att minska detta missbruk kan vara att höja gränsen för skattefriheten vid bärplockning och dylikt, som i dag ligger på 12 500 kronor per år.
Herr talman! En annan fråga som vi vill ta upp gäller förmånstagare till pensionsförsäkringar. Det är orimligt att man inte har friheten att välja förmånstagare fullt ut.
Enligt inkomstskattelagen får i dag make, maka, sambo, inklusive före detta makar och sambor, barn och makes och sambos barn vara förmånstagare till pensionsförsäkringar, men inte barnbarn, syskon, syskonbarn eller andra familjemedlemmar. Detta gäller såväl privata försäkringar som tjänstepensionsförsäkringar och berör ofta stora penningbelopp. Saknas förmånstagare går pengarna till försäkringskollektivet.
Familjebildningarna kan i dag se ut på många olika sätt, vilket medför problem med nuvarande regler. Även i traditionella familjebildningar kan nuvarande regler leda till olyckliga konsekvenser. Det innebär att barnbarn, syskon, syskonbarn eller andra familjemedlemmar inte får komma i fråga som förmånstagare. Konsekvensen blir en kraftig inskränkning av vissa medborgares frihet. Exempelvis kan ensamstående utan barn inte sätta in någon förmånstagare, vilket med tanke på att det rör sig om ett privat sparande är helt orimligt. Dessutom skulle en situation kunna uppkomma där försäkringstagaren får låta pengarna gå vidare till sin sambos barn men inte till sina egna barnbarn eller syskonbarn, vilket kan vara aktuellt om det egna barnet avlidit.
Med anledning av det anförda anser jag att det är hög tid att ändra lagen och utvidga möjligheten att välja förmånstagare.
Herr talman! I går uppvaktades skatteutskottet av sjöfartsnäringens parter, och den bild av svensk sjöfart som målades upp är inget annat än dyster. Ett antal viktiga punkter lyftes fram som alla har kopplingar till beskattning av sjöfarten och de som jobbar inom sjöfartsnäringen. I en av våra motioner har vi just lyft fram att undantagen i dubbelbeskattningsavtalen inte blir tillämpliga när fartyg flaggas ut, vilket stänger arbetsmarknaden för svenska sjömän. Här instämmer vi i vår reservation med sjöfartsnäringens önskemål om förändrade regler.
Därmed, herr talman, yrkar jag bifall till våra reservationer 3, 4, 9 och 14.