Herr talman! Jag har ett alldeles speciellt skäl till
att delta i den här debatten i dag. Under augusti och
september var jag på en rad arbetsplatsbesök i den
offentliga sektorn. Jag besökte rehabilitering,
barnklinik, städavdelning och operationsavdelning
på Vrinnevilasarettet. Jag besökte
omsorgsverksamhet, långvård och kommunal
barnomsorg. Jag mötte många av de drygt 160
människor som varslas om uppsägning. Om inget
sker nu kommer de att drabbas av öppen
arbetslöshet dagen före julafton.
Jag mötte oro, inte bara för den egna familjens
situation, utan kanske framför allt för patienterna.
Hur skall vården klaras i en bantad organisation?
Det frågar man sig. Jag mötte också en stor oro för
vad som skall hända med de kamrater som kommer
att behöva göra allt det tunga jobbet med mycket
mindre bemanning. Det är, som flera talare har sagt
före mig, inte så att behovet har minskat, tvärtom.
Det skriver också arbetsmarknadsministern i
svaret. Det blir fler uppgifter. Det blir fler äldre
äldre i långvården. Det förväntas bli fler barn i
barnomsorgen, eftersom vi har fått en
barnomsorgslag. Det blir fler människor i
rehabilitering om landstinget verkligen gör allvar
av sina planer att satsa på rehabilitering. Man
undrar verkligen hur det skall gå ihop.
De människor som jag mötte sade: Det här går inte.
Det kommer att bli så att de gamla får ligga kvar i
sina sängar på dagarna, att vi inte orkar ta upp dem.
Barnomsorgen kommer bara att bli barnpassning.
Av landstingets rehabilitering blir det just heller
ingenting.
I arbetsmarknadsministerns svar finns en passus
där det sägs att arbetet, genom ökad
effektivisering, skall ''leda till dels ytterligare
kvalitetsförbättringar, dels ett lägre tidsbehov för
given volym arbetsuppgifter. Med tanke på den
stora ökningen av bl.a. antalet äldre och av övriga
tunga kommunala uppgifter är detta en nödvändig
utveckling.'' Vad är det egentligen som
arbetsmarknadsministern säger här? Vad är det här
för ordlek? Tror verkligen
arbetsmarknadsministern att kvaliteten skall öka,
med mindre tid och ökade uppgifter? Den
uppfattningen delade i alla fall inte alla de varslade
och övriga vi talade med på våra arbetsplatsbesök.
I år och nästa år beräknas ungefär 66 000
människor avskedas i offentlig sektor. Jag
understryker skälen för att detta måste förhindras.
Det är en ekonomisk rundgång. Det är ingen som
helst förtjänst att skicka ut människor i arbetslöshet
när det inte finns andra arbeten att tillgå. Det är
viktiga uppgifter som inte blir utförda. Framför allt
överges arbetslinjen fullständigt. Det har heller
inte undgått revisorerna. I den rapport de lämnade
fick arbetsmarknadsministern kritik just för detta.
Om arbetsmarknadspolitiken skall vara effektiv
måste den leda till att människor kommer i aktiva
åtgärder som så småningom leder till arbete, inte
till att man passiviseras och för lång tid blir utslagen
från arbetsmarknaden och kanske aldrig kommer
tillbaka.
Det svar arbetsmarknadsministern ger på Lars
Stjernkvists interpellation skulle egentligen kunnat
bestå av bara en mening. Frågan gäller en utredning
och resultatet av den. Arbetsmarknadsministern
säger ungefär mitt i svaret att det inte finns någon
sådan utredning. Det vore bra om den borgerliga
landstingsledningen i Östergötland snabbt finge ett
besked om den saken. Det besked som de
människor som i dag sitter uppe på läktaren och
andra som är varslade väntar på bygger på att
landstingsledningen säger att man väntar på
regeringens svar. Man har förhalat ett besked till
dem och hållit dem i hopp om att detta skulle gå att
lösa, genom att hänvisa till denna utredning.
Om det nu inte finns någon utredning, tycker jag
att arbetsmarknadsministern bör ta kontakt med
landstingsledningen och uppmana dem att
tillsammans med Länsarbetsnämnden lösa denna
fråga. Tekniken spelar som sagt inte så stor roll.
Hur man gör det kan kvitta. Det viktiga är att vi
förhindrar att dessa människor skickas ut i öppen
arbetslöshet. Den 25 november skall det vara ett
möte mellan Länsarbetsnämnden och
landstingsledningen, så det brådskar,
arbetsmarknadsministern. Tryck på de borgerliga
kollegerna i Östergötland, så att någonting händer
i denna fråga.