Herr talman! Man skall vara saklig, det brukar
Börje Hörnlund och jag vara överens om. Men det
är inte alltid det blir så sakligt på den ena sidan --
var god välj!
Jag ogillar att man ger skattesänkningar åt
kapitalägare och aktieägare i en situation när
statens kassakista är tom och kommunerna
kommer i allt sämre finansiellt läge.
Jag ogillar att man då ger sig på de arbetslösa.
Jag ogillar att man lägger fram förslag om
egenavgifter som gör dessa avdragsgilla, vilket
ytterligare kommer att spä på underskotten i
kommunerna med 1,5 miljarder.
Jag ogillar ett utförsäkringssystem som gör att
socialbidrag blir det normala, med
existensminimum för dem som kastas ut i
arbetslöshet.
Så har arbetsmarknadsministern mage att tala om
att vi försöker upprätthålla missnöjesnivån! Den
som är ute och träffar drabbade människor mäter
inte bara missnöjesnivån utan känner raseriet och
den rättfärdiga vreden ute i landet.
Det handlar i det här fallet inte om
budgetunderskottet. Det handlar om rundgång,
och det är väl dokumenterat av AMS och av flera
andra utredningar och organisationer.
Arbetslinjen nämner Börje Hörnlund. Det är
falskt! Vi har aldrig haft så stor andel människor
som tar emot passivt stöd som i dag. Vi har lämnat
arbetslinjen. För dem som är föremål för mer eller
mindre aktiva åtgärder är det sämre kvalitet på
åtgärderna. Arbetslösheten är ungefär dubblerad
gentemot för ett år sedan, men
arbetsmarknadsutbildningen har halverats.
Börje Hörnlund antyder nu att AMS inte har
lyckats få upp åtgärdsvolymen. Jag sitter i
arbetsmarknadsutskottet, och jag kan de här
frågorna. Här handlar det om ett misslyckande för
regeringen och för Börje Hörnlund personligen,
vill jag säga, som arbetsmarknadsminister. De
åtgärder som föreslås duger inte. Det går inte att
fylla volymen.
Samtliga länsarbetsnämnder planerar på lägre
nivåer -- det gäller ungdomspraktik och många
andra åtgärder. Arbetsmarknadsutbildningen kan
inte fylla sina volymer, när man har dragit ner
utbildningsbidragen så som regeringen har gjort.
Det här är ett misslyckande för arbetslinjen.
Det handlar naturligtvis väldigt mycket också om
en ideologisk förnyelse -- ett systemskifte, som
moderaterna brukar uttrycka det. Ni vill dra ner
den kommunala sektorn. Ni vill privatisera. Ni vill
faktiskt rasera välfärden. Det är grymt sagt av mig,
men det är sant.
Jag upprepar frågorna: Är ni beredda att förstärka
den kommunala ekonomin med direkta anslag? Är
ni beredda att gå in med arbetsmarknadspolitiska
åtgärder som gör att människor kan vara kvar i
arbete -- det kan gälla arbetstidsförkortning och det
kan gälla utbildning? Är ni beredda att gå ut med
ett regeringsuttalande där ni säger att
uppsägningarna måste stoppas nu, för de sparar
ingenting utan leder bara till rundgång?