Fru talman! Först en liten kommentar om de
kompletterande fristående platserna på Stenebysko-
lan: Det svar som jag fick var lite diffust. Men jag
uppfattade det ändå som att dessa platser kommer till
tillsammans med de ordinarie högskoleplatserna. Jag
hoppas att jag har rätt i det.
Det talades om en kraftig utökning, och det är
riktigt. Det har tillskapats många nya platser under
90-talet, varav de västsvenska högskolorna har fått
ganska många. Men problemet för oss i Västra Göta-
land är att utbildningsnivån var mycket låg. Antalet
utbildningsplatser var mycket lågt. Trollhättan-Ud-
devalla är den nyaste högskolan, och de andra är inte
heller särskilt gamla.
Jag håller med om att satsning på forskningsresur-
ser och forskarutbildade lärare måste ske parallellt, så
att kvaliteten bibehålls. Därför är det så viktigt att
man får forskningsresurser så att man kan sätta in
krafter här. Så har det inte varit tidigare. Utbyggna-
den har ju gått så sakta. Nu är det problem med
forskningsresurserna till de mindre högskolorna i
Västra Götaland. Resurserna är de lägsta i hela landet.
Jag vidhåller att det är viktigt att prioritera Västra
Götaland vid fördelningen av dessa resurser likaväl
som när det gäller fördelningen av tillkommande
utbildningsplatser så att vi kommer i paritet.
Jag vet att man har jobbat väldigt mycket med just
kvalitetsfrågorna för att kunna hålla en hög kvalitet
och en hög nivå. Jag har följt högskolan i Trollhät-
tan-Uddevalla och där har man gjort denna satsning
trots att man har haft väldigt lite resurser, men man
har klarat av det, och det är jättebra.
Alla exempel som har tagits upp här visar på nä-
ringslivets struktur i Västra Götaland och hur diffe-
rentierat det är. Det finns mängder av småföretag och
många stora företag. De stora tekniktunga företagen
suger upp alla nyutbildade ingenjörer, och det är ett
jätteproblem för de små företagen. Därför behöver vi
flera utbildningsplatser.