Fru talman! Att ge brottsoffer stöd och skydd är
en angelägen och viktig uppgift även för Miljöpartiet.
Jag tycker inte att vi behöver överglänsa varandra
här, utan det är faktiskt en basuppgift för alla. Denna
uppgift måste kontinuerligt utvärderas och förbättras.
Det finns inget idealsamhälle. Även om Kristdemo-
kraterna och Moderaterna skulle regera skulle dessa
problem inte upphöra att existera, men vi måste na-
turligtvis ständigt göra allt vi kan för att komma till
rätta med dem.
Brottsoffren ska naturligtvis ges lika hög prioritet
som gärningsmännen. Utbildning för alla personal-
kategorier som möter brottsoffer är en grundläggande
förutsättning för ett bra omhändertagande. Samord-
nade åtgärder mellan alla som möter brottsoffer är en
grundläggande uppgift.
Men allt är inte bara elände, utan det finns många
goda exempel i Sverige som man också skulle kunna
ta upp här i talarstolen. Jag har besökt polisområden
där man har kommit mycket långt med åtgärdspaket
när det gäller våld mot kvinnor och barn. Det gäller
även bemötande av andra brottsoffer.
Mycket har hänt, inte minst genom Brottsoffer-
utredningen som kom 1995, vars förslag kontinuerligt
har genomförts.
En strategi för samarbete mellan rättsväsendets
myndigheter, utbildning och forskning samt ett för-
tydligande av socialtjänstens uppgifter har också
genomförts. Men, fru talman, det tar oerhört lång tid
att förändra attityder.
Trots att vi har lagar och regler handlar det om at-
tityderna hos de människor som jobbar med dessa
frågor, Jeppe Johnsson. Det handlar inte alltid om
längre fängelsestraff som är Jeppe Johnssons univer-
sallösning.
Det feministiska kunskapsperspektivet är också
avgörande för att man ska förstå de här problemen.
Det tror jag inte att Moderaterna har varit så väldigt
receptiva till tidigare. Att gå in i familjer har väl inte
varit någon prioriterad lösning, utan familjen skulle
hålla sina problem inom stängda dörrar.
Det är ju tack vare att det finns kvinnojourer ute i
kommunerna och att det finns människor som upp-
muntrar dessa brottsoffer att anmäla brottet och full-
följa en rättegång som mannen kan dömas.
Det pågår ju hela tiden utbildning av människor
som jobbar med detta. Rikspolisstyrelsen, Riksåkla-
garen och Brottsoffermyndigheten har utbildnings-
program. Så visst är det mycket som händer.
När det gäller överträdelse av besöksförbudet an-
ser jag och Miljöpartiet naturligtvis att det inte är
kvinnan som ska försvara sig. Ansvaret ska inte läg-
gas på henne, utan det är mannen som ska få det hår-
dare om han inte följer kvinnans önskemål.
Detta är på gång i Justitiedepartementet. Men jag
förstår inte vad som har hänt. Det var aviserat att det
skulle komma sådana förslag nu i vår som inskränker
mannens rörelsefrihet. Något har tydligen hänt, men
det finns utarbetade förslag som är bra. Det är min
förhoppning att dessa ska tas upp trots att det inte är
med på propositionsförteckningen.