Herr talman! Ingvar Eriksson säger att den
borgerliga politiken syftar till överlevnad och
utveckling. Då vill jag fråga: Leder också ökad
centralstyrning och nya subventioner till
överlevnad? Ja, det gör det möjligen. Men leder det
till utveckling?
Ingvar Eriksson pratar om vad man vill att Sverige
skall göra som medlemsland inom EU, och han
säger att man där skall arbeta för avreglering och
marknadsanpassning. Jag vill fråga: I vilken takt
tror Ingvar Eriksson att detta skall ske? Är detta
realistiskt, med tanke på de mycket starka
lantbrukarorganisationer och krafter som finns inte
minst i Frankrike?
Ingvar Eriksson tar också upp trädgårdsnäringen,
och han tycker att vi skall stödja regeringens förslag
på den här punkten. Jag vill då påpeka att vi, till
skillnad från regeringen, har lagt fram ett förslag i
just den motion som är kopplad till
budgetpropositionen. Regeringen orkade nämligen
inte ta fram den frågan där.
Vi har satsat 27 miljoner. Vi har alltså de pengarna,
trots att vi har avstyrkt de 10 miljoner som
regeringspartierna ville behålla därför att de ville
föra över dem från den ena propositionen till den
andra. Bara detta visar hur absurt arbetet är, när
man inte kan ha en överblick utan måste säga i
utskottet att vi inte skall avslå de 10 miljonerna,
därför att de behövs på ett annat
användningsområde i en annan proposition. Jag
tycker att Ingvar Eriksson bara av den anledningen
borde erkänna att regeringen arbetar mycket
kortsiktigt.
Ingvar Eriksson säger att vi vill skapa konflikt
mellan norr och söder. Det vill vi inte, men jag
utgår från att också Ingvar Eriksson -- när han
räknar på hur den här politiken har slagit för olika
delar av vårt land och för olika kategorier av
brukare -- inser att det har skett en förskjutning.
Det har i alla fall regeringen insett i den proposition
där jordbruket i norra Sverige behandlas. Med
anledning av den propositionen skriver vi just nu
motioner. I propositionen står det att det har skett
en förskjutning från norr till söder och från
animalier till vegetabilier. Det är inte vi som skapar
den konflikten, utan det är regeringens politik. Jag
hoppas att Ingvar Eriksson kan vara så vänlig att
erkänna det.
Det vore skönt om Ingvar Eriksson också kunde
bekräfta det jag sade i mitt inledningsanförande,
nämligen att det som jordbruksministern går ut
med som en besparing är en chimär besparing.
Pengarna tar man genom att tömma
regleringskassan.