Herr talman! Margareta Winberg talar om att
ersätta mjölkkobidragen. Margareta Winberg har
tydligen inte klart för sig varför dessa bidrag kom
till. De kom till när vi 1990 beslutade om att frysa
prisnivån. Då gick man in för att kompensera den
frysta prisnivån med direktstöd i form av kobidrag
och inkomstersättningar för spannmålsarealen. Det
var orsaken.
Vi hängde upp detta på GATT-förhandlingarna.
När de var avslutade skulle man göra en avstämning
med de priser som rådde i andra länder.
Ambitionen var att sänka stöd- och
skyddsnivåerna, men eftersom GATT-
förhandlingarna inte kunde slutföras förrän tre år
senare än beräknat har den frysta prisnivån
inneburit att lantbruket har haft lägre priser än det
borde ha haft.
Margareta Winberg säger att vi växlar
mjölkkobidragen mot höga arealersättningar. Att
vi har höga arealersättningar beror på att
regeringen har den uppfattningen att vi skall
anpassa oss till EU:s nivåer steg för steg. När vi
kommer med skall vi ligga på samma nivå. Det
innebär att också spannmålspriserna blir lägre och
därmed också foderkostnaderna. Detta kan i sin tur
påverka lönsamheten inom mjölkproduktionen.
Det sambandet har Margareta Winberg tydligen
inte klart för sig.
Margareta Winberg frågar varför vi i förväg måste
anpassa oss till EU-politiken. Det är så enkelt. När
det gäller en näring som är beroende av biologi och
av långsiktiga beslut är det viktigt att man så snabbt
som möjligt försöker anpassa sig till det nya. Detta
är ju en radikal förändring i jämförelse med det
som tidigare har varit.
Vi har i Sverige inte tidigare varit inriktade på att
exportera livsmedel. Vi har varit inriktade på att
försörja oss själva. Sverige har, liksom andra
länder, varit skyddat genom ett gränsskydd. Helt
plötsligt öppnas gränserna och vi blir utsatta för
konkurrens. Vi accepterar det, men då måste vi
också ge svenska livsmedelsproducenter möjlighet
att gå ut på den stora marknad som öppnar sig. Det
kan innebära många nya jobb också för Margareta
Winbergs sympatisörer. Dem tänker ni inte på i
dag. Margareta Winberg skall tänka på detta när
hon går ut i den jordbrukspolitiska debatten.