Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

(forts. från 4 §) Regional tillväxt - för arbe- te och välfärd (forts. AU11)

SVEN BERGSTRÖM (c), 1998-05-06 (riksmöte 1997/98).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Det går snabbt undan här på eftermid-

dagen.

Dagens debatt om regionalpolitiken handlar ju i

grunden om huruvida Sveriges riksdag och regering

skall förmå leva upp till de stolta deklarationer som

företrädare för alla partier i passande sammanhang

använder sig av om att hela Sverige skall leva och

utvecklas.

Från Centerpartiets sida har Kjell Ericsson och

Per-Ola Eriksson utvecklat argumentationen för par-

tiets synpunkt i de här frågorna. Jag vill börja med att

instämma i deras tidigare anföranden.

Flera andra talare i dagens debatt har tagit upp den

mycket allvarliga situation som stora delar av vårt

land befinner sig i när det gäller arbetslöshet och

utflyttning. Det är ett fåtal län som under senare år har

tagit hand om befolkningsökningen medan stora delar

av Sverige blöder.

När Bertil Persson nu som moderatföreträdare ta-

lade om att storstäder också har problem, noterade jag

att moderaterna försöker att sitta på alla stolar samti-

digt. Tidigare i dag hade vi ju lyssnat på Patrik

Norinder som talade väl om regionalpolitiken och om

behovet av att samhället tar ansvar för att hela Sverige

skall kunna leva - inklusive Norrlands inland.

Det är naturligtvis alltid roligare och lättare att

tala om framtiden, om vad man vill göra, om vilka

visioner man har för att utveckla samhället. Men det

är tyvärr också nödvändigt att först ta till sig den

sanna, om än aldrig så smärtsamma, bilden av hur

verkligheten och utvecklingstendenserna ser ut. Då är

det dessvärre så att många län och landsdelar nu har

en situation som är likartad med, för att inte säga

värre än, de mest dystra åren på 60-talet. Det var då

AMS i Norrland uppfattades som en förkortning av

uttrycket "Alla måste söderut".

Det här har belysts av många talare i dag. I årets

första nummer av Norrländsk Tidskrift belystes det

här på ett väldigt tydligt sätt. Man konstaterar där att

Norrlandslänen är de län som främst har drabbats av

den utflyttningsvåg som vi har sett under 90-talet på

samma sätt som under 60-talet.

Norrländsk Tidskrift konstaterar att det på fem år

har blivit nästan 20 000 färre norrlänningar. Det är,

som någon tidigare konstaterat, två tre storstadsområ-

den som tagit hand om befolkningsökningen.

Därmed inte sagt att det inte också finns problem i

storstadsområdena. Det finns det självklart. Det skall

vi ta till oss. Men det är inte samma typ av undersys-

selsättning. Det är mer av sociala svårigheter, social

misär, som finns i förortsområdena.

Det är fel, tycker jag, att ställa upp en motsättning

mellan storstadsutveckling och landsbygdsutveckling.

Det är egentligen två sidor av samma mynt. En stark

befolkningskoncentration i storstäderna ger ju pro-

blem i miljön. Det behövs nya vägar. Det kommer till

nya, stora, snabbt uppbyggda förortsområden som inte

förmår att ta hand om människor på ett sätt som är

acceptabelt.

Sedan har vi den andra sidan av myntet i de delar

av landet som dräneras på människor och företag. Där

har vi outnyttjade resurser. Det är egentligen en

enorm kapitalförstöring som de landsdelarna utsätts

för. Det drabbar naturligtvis hela folkhushållet. Det är

skolor som inte används, affärer som inte används och

det är vägar och annan infrastruktur som inte kommer

till användning. Alla borde ändå tycka att detta är

angelägna frågor.

Jag skulle vilja anknyta till det som Patrik Norin-

der sade som företrädare som Moderaterna. Jag tror

inte att det finns en enda moderat kvar i kammaren

som kan svara. Man kanske inte är så intresserade av

frågan när det kommer till kritan. Men det är beteck-

nande att Moderaterna nu när det gäller just möjlighe-

terna att stötta upp företagsamheten i Norrlands in-

land, går armkrok med Socialdemokraterna för att ta

bort den reducering av arbetsgivaravgiften som har

gällt i Norrlands inland tidigare.

Man är alltså beredd att höja arbetsgivaravgifterna

- det parti som annars talar om vikten av att sänka

skatter och avgifter. Nu ger man Socialdemokraterna

stöd för att höja arbetsgivaravgifterna. Det drabbar

Norrlands inland och företagsamheten där.

Det vore intressant att höra litet mer utvecklat från

Moderaternas sida och gärna från Patrik Norinder -

han är ju partiföreträdare i den här frågan - hur man

kan motivera denna skattehöjning. För det är en

skattehöjning när man höjer arbetsgivaravgifterna

igen på det här sättet.

Detta med Gävleborgs situation har en del talare

tidigare här i dag tagit upp. Lennart Rohdin från

Folkpartiet hade många goda exempel på hur Gävle-

borgs län är väldigt hårt drabbat av arbetslöshet och

befolkningsutflyttning. Bara under det senaste året

minskade befolkningen i Gävleborgs län med mer än

2 000 personer.

Då är det självklart viktigt att vidta motåtgärder.

Det som jag och många andra har lyft fram i motioner

och interpellationer här i kammaren, är t.ex. bra in-

frastruktur. Det handlar om vägar - länsvägar, enskil-

da vägar, järnvägar och annat - som måste hålla god

standard. Det är många här i kammaren som tidigare i

dag har berört de här frågorna. Men jag tar upp dem i

alla fall. Det finns en del oklarheter som står kvar.

De gäller t.ex. E 4:an som nu byggs ut längs

Norrlandskusten. Det vore naturligtvis väldigt klokt

att göra det här sammanhållet på ett bra sätt så att det

inte blir flaskhalsar kvar. Därför har jag och flera med

mig motionerat om att fullfölja E 4-bygget i de delar

där det finns flaskhalsar kvar, t.ex. genom Hälsing-

land och på sträckan Enånger-Hudiksvall, som riske-

rar att bli kvar några år till som en flaskhals på E 4:an.

När det gäller järnvägen har vi den bit som Agneta

Brendt som den senaste av talarna här var inne på.

Det gäller sträckan mellan Uppsala och Gävle. Där är

det angeläget att snarast möjligt få till dubbelspår.

Annars blir det en flaskhals både för Ostkustbanan

och för Norra stambanan.

Det som jag ändå skulle vilja understryka särskilt

är den ambition att få i gång snabbtågstrafiken på

Norra stambanan som flera talare har varit inne på.

Det har vi vid ett flertal tillfällen haft interpellations-

debatter med kommunikationsminister Ines Uusmann

om här i kammaren utan att få några rejäla besked.

Det vore väldigt värdefullt att få det i dag när vi pra-

tar om regionalpolitiken här i kammaren.

Det vore ju oerhört förödmjukande - provoceran-

de - mot Gävleborgs län och befolkningen i länet om

man rustar banan och sätter i gång snabbtågstrafiken

inom några år men inte stannar på de stora stationer

man passerar - typ Bollnäs och Ljusdal - som är

belägna längs Norra stambanan.

Det vore värdefullt att få ett besked av någon före-

trädare för Socialdemokraterna, åtminstone någon

länsföreträdare. Agneta Brendt talade ju t.ex. väl om

detta. Hur kommer man att rösta i dag? Det finns en

reservation nr 20 från Centerpartiet och Folkpartiet

där vi tar fasta på det här. Det finns naturligtvis alla

möjligheter att rösta på den motionen för Agneta

Brendt och andra som talar väl i de här frågorna.

Men jag är rädd för att man när sanningens minut

kommer - och det är sanningens minut i dag när

kammaren tar upp de här frågorna - ändå inte röstar

för de här frågorna.

Slutligen, fru talman, vill jag säga några ord om

vikten av ett bra företagsklimat. Företagarna i länet,

Gävleborgs län, har på ett positivt sätt försökt att

penetrera den här frågan och komma med konkreta

förslag om hur man kan skapa ett bättre företagskli-

mat för att säkra arbete och utveckling i Gävleborgs

län.

Regeringen går nu ett litet steg på vägen i den

proposition som man har lagt fram. Man talar om

möjligheter till s.k. frizonsförsök eller försöksområ-

den. Jag tycker att det finns skäl, och det har jag ut-

vecklat i en motion till riksdagen, att gå betydligt

längre för att avreglera och ta bort onödig byråkrati

och bestämmelser som hämmar företagarnas utveck-

ling.

Det vore värdefullt, tycker jag, om riksdagen kun-

de samla sig till att gå några steg ytterligare på den

här vägen för att stödja ett bra företagsklimat, kanske

i synnerhet i de områden av landet som är hårdast

drabbade av arbetslöshet.

Jag ser att min taletid rinner i väg. Jag skulle ha

sagt några ord om distansutbildningen också - där har

Centerpartiet i sin motion krävt att flera distansut-

bildningsmöjligheter skall komma till stånd - men för

tids vinnande gör jag inte det nu.

Fru talman! Slutligen yrkar jag bifall till reserva-

tion nr 20 om Norra stambanan och tågförbindelsen

Stockholm-Östersund.

Debatten

Hämtad sida: 21

21 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

SVEN BERGSTRÖM (c): (forts. från 4 §) Regional tillväxt - för arbe- te och välfärd (forts. AU11) (1998-05-06) — PRESS0