Fru talman! Jag vill börja med att instämma i
Vänsterpartiets företrädare Hans Anderssons och
Bengt Hurtigs tidigare anföranden. Jag har gått upp i
debatten därför att jag har skrivit en motion som i
första hand handlar om utvecklingen av Västerbottens
län med utgångspunkt i regeringens proposition.
Jag skulle vilja börja med att litet grand kommen-
tera de uppgifter som DN har redovisat i dag. Där ser
det ut som om Västerbottens län skulle gynnas av det
regionalpolitiska stödet.
För det första kan man tycka att det är märkligt att
Stockholm över huvud taget nämns som ett län som
får del av regionala satsningar. Det är ju den mest
centrala regionen i Sverige. Det visar ju att de siffror
som redovisas i tidningsartikeln bara säger en liten del
av sanningen, dessutom en missvisande och inte sär-
skilt relevant del eftersom siffrorna redovisar alla
resurser som satsas som har regional betydelse. På så
sätt har anslaget till Umeå universitet kommit att
redovisas som ett regionalpolitiskt stöd, och det är ju
litet märkligt.
Som jag har redovisat i min motion är Västerbot-
tens län mycket komplext med mycket stora inomre-
gionala skillnader. Vi utgör 13 % av Sveriges yta men
har knappt 3 % av befolkningen. Av de 15 kommuner
som vi har i länet har 5 kommuner mindre än 4 000
invånare. Vi har en kommun, Sorsele kommun, som i
länsstyrelsens befolkningsstatistik redovisas ha noll
invånare per kvadratkilometer eftersom det är så få
som bor där. Samtidigt expanderar Umeåregionen
väldigt mycket. Umeå kommun har över 100 000
invånare. Den är störst i Norrland. Samtidigt har vi
landets minsta kommun, Bjurholm, med 2 820 invå-
nare vid det senaste årsskiftet. Det säger sig självt att
varje investering blir stor i kronor räknat per invånare
om man skall slå ut det i en sådan kommun eller i ett
sådant län.
För det andra saknar man i tidningsartikeln en re-
dovisning av EU-medlemskapets regionala kostnader.
Detta är litet intressant eftersom EU-parlamentarikern
Sören Wibe just i dag har presenterat en rapport där
han har gått igenom konsekvenserna och effekterna ur
regional synvinkel. Han konstaterar att typiska gles-
bygdslän har hamnat i botten av listan över hur det
regionalpolitiska stödet och de andra stöden från EU
slår.
För Västerbottens del betyder det att vi har förlo-
rat en miljard kronor under de senaste tre åren. Det är
ju ganska stora siffror.
I sitt material har han inte heller tagit med den
delfinansiering av stöden som krävs. Kommuner och
landsting måste satsa pengar för att få del av de regio-
nala medlen.
Detta betyder att den s.k. stora regionalpolitiken,
dvs. satsningarna inom offentlig verksamhet, urhol-
kas. Det har vi sett flera exempel på. Jag kan dra
många paralleller och exempel från min egen kom-
mun, Vännäs, som har förlorat väldigt mycket på
grund av EU-medlemskapet. Det är närmare bestämt
27 miljoner. Det är ganska mycket för en liten kom-
mun.
För det tredje tar man inte heller upp de national-
inkomster som genereras i Norrlandslänen. Sven
Bergström var inne litet grand på vad Norrlandsför-
bundet har tagit upp. Jag kan bara komplettera och
säga att den här synen på Norrlandslänen eller gles-
bygden som stödberoende bottnar i en felsyn. Den
kan möjligen bero på okunskap, men den kan också
vara avsiktlig. Årtionden av exploatering har genere-
rat miljardinkomster till landet. Jag har några exempel
som kan belysa det.
Västerbottens län svarar för 20 % av landets totala
vattenkraftsproduktion - ca 10 % av den totala elpro-
duktionen. Det har vi bl.a. tagit upp i reservation
nr 13 som handlar om återföring av vinster från vat-
tenkraften. När det gäller gruvdrift och mineralhante-
ring svarar Västerbottens län tillsammans med Norr-
botten för 99 % av svensk mineralproduktion till ett
värde av ca 15 miljarder kronor. Om man tar ett ännu
vidare grepp sker drygt 45 % av produktionen av
massa och papper i de sju Norrlandslänen. Det som
man ibland litet föraktfullt kallar stöd, dvs. regional-
politik, är ju egentligen en återbetalning till regionen
för de värden som har skapats där.
Fru talman! Sammantaget har de andra Norr-
landslänen och även Västerbottens län, som jag har
tagit upp i min motion, mycket bra förutsättningar
bara man har en helhetsyn på politiken och ser till att
man kompenserar för de värden som skapas så att
man får en rättvis fördelning inom Sverige och inom
olika regioner.