Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

(forts. från 4 §) Regional tillväxt - för arbe- te och välfärd (forts. AU11)

MAGGI MIKAELSSON (v), 1998-05-06 (riksmöte 1997/98).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Jag vill börja med att instämma i

Vänsterpartiets företrädare Hans Anderssons och

Bengt Hurtigs tidigare anföranden. Jag har gått upp i

debatten därför att jag har skrivit en motion som i

första hand handlar om utvecklingen av Västerbottens

län med utgångspunkt i regeringens proposition.

Jag skulle vilja börja med att litet grand kommen-

tera de uppgifter som DN har redovisat i dag. Där ser

det ut som om Västerbottens län skulle gynnas av det

regionalpolitiska stödet.

För det första kan man tycka att det är märkligt att

Stockholm över huvud taget nämns som ett län som

får del av regionala satsningar. Det är ju den mest

centrala regionen i Sverige. Det visar ju att de siffror

som redovisas i tidningsartikeln bara säger en liten del

av sanningen, dessutom en missvisande och inte sär-

skilt relevant del eftersom siffrorna redovisar alla

resurser som satsas som har regional betydelse. På så

sätt har anslaget till Umeå universitet kommit att

redovisas som ett regionalpolitiskt stöd, och det är ju

litet märkligt.

Som jag har redovisat i min motion är Västerbot-

tens län mycket komplext med mycket stora inomre-

gionala skillnader. Vi utgör 13 % av Sveriges yta men

har knappt 3 % av befolkningen. Av de 15 kommuner

som vi har i länet har 5 kommuner mindre än 4 000

invånare. Vi har en kommun, Sorsele kommun, som i

länsstyrelsens befolkningsstatistik redovisas ha noll

invånare per kvadratkilometer eftersom det är så få

som bor där. Samtidigt expanderar Umeåregionen

väldigt mycket. Umeå kommun har över 100 000

invånare. Den är störst i Norrland. Samtidigt har vi

landets minsta kommun, Bjurholm, med 2 820 invå-

nare vid det senaste årsskiftet. Det säger sig självt att

varje investering blir stor i kronor räknat per invånare

om man skall slå ut det i en sådan kommun eller i ett

sådant län.

För det andra saknar man i tidningsartikeln en re-

dovisning av EU-medlemskapets regionala kostnader.

Detta är litet intressant eftersom EU-parlamentarikern

Sören Wibe just i dag har presenterat en rapport där

han har gått igenom konsekvenserna och effekterna ur

regional synvinkel. Han konstaterar att typiska gles-

bygdslän har hamnat i botten av listan över hur det

regionalpolitiska stödet och de andra stöden från EU

slår.

För Västerbottens del betyder det att vi har förlo-

rat en miljard kronor under de senaste tre åren. Det är

ju ganska stora siffror.

I sitt material har han inte heller tagit med den

delfinansiering av stöden som krävs. Kommuner och

landsting måste satsa pengar för att få del av de regio-

nala medlen.

Detta betyder att den s.k. stora regionalpolitiken,

dvs. satsningarna inom offentlig verksamhet, urhol-

kas. Det har vi sett flera exempel på. Jag kan dra

många paralleller och exempel från min egen kom-

mun, Vännäs, som har förlorat väldigt mycket på

grund av EU-medlemskapet. Det är närmare bestämt

27 miljoner. Det är ganska mycket för en liten kom-

mun.

För det tredje tar man inte heller upp de national-

inkomster som genereras i Norrlandslänen. Sven

Bergström var inne litet grand på vad Norrlandsför-

bundet har tagit upp. Jag kan bara komplettera och

säga att den här synen på Norrlandslänen eller gles-

bygden som stödberoende bottnar i en felsyn. Den

kan möjligen bero på okunskap, men den kan också

vara avsiktlig. Årtionden av exploatering har genere-

rat miljardinkomster till landet. Jag har några exempel

som kan belysa det.

Västerbottens län svarar för 20 % av landets totala

vattenkraftsproduktion - ca 10 % av den totala elpro-

duktionen. Det har vi bl.a. tagit upp i reservation

nr 13 som handlar om återföring av vinster från vat-

tenkraften. När det gäller gruvdrift och mineralhante-

ring svarar Västerbottens län tillsammans med Norr-

botten för 99 % av svensk mineralproduktion till ett

värde av ca 15 miljarder kronor. Om man tar ett ännu

vidare grepp sker drygt 45 % av produktionen av

massa och papper i de sju Norrlandslänen. Det som

man ibland litet föraktfullt kallar stöd, dvs. regional-

politik, är ju egentligen en återbetalning till regionen

för de värden som har skapats där.

Fru talman! Sammantaget har de andra Norr-

landslänen och även Västerbottens län, som jag har

tagit upp i min motion, mycket bra förutsättningar

bara man har en helhetsyn på politiken och ser till att

man kompenserar för de värden som skapas så att

man får en rättvis fördelning inom Sverige och inom

olika regioner.

Debatten

Hämtad sida: 21

21 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

MAGGI MIKAELSSON (v): (forts. från 4 §) Regional tillväxt - för arbe- te och välfärd (forts. AU11) (1998-05-06) — PRESS0