Fru talman! För ett tiotal år sedan myntades be-
greppet: Hela Sverige skall leva! För mig som kom-
mer från ett län som drabbats hårt av bl.a. strukturra-
tionalisering inom den tunga basindustrin, vilken lett
till arbetslöshet och utflyttning, känns det därför
mycket tillfredsställande att konstatera att regeringen i
sin proposition understryker att regionalpolitiken i
fortsättningen måste bedrivas med än större kraft för
att stödja utvecklingen i de regioner som är särskilt
utsatta och ge dem förutsättningar för utveckling och
tillväxt som är mer likvärdig de i andra regioner.
Det handlar med andra ord om att verkligen satsa
på att hela Sverige skall leva. Jag hoppas naturligtvis
att det skall leda till att de ungdomar som i dag växer
upp i mitt hemlän skall kunna resa ut i Sverige och
Europa och även till andra delar av världen för att
utbilda sig och skaffa sig erfarenheter, men att de
sedan om de så önskar skall kunna återvända till hem-
orten för att arbeta på samma sätt som vi i min gene-
ration hade möjlighet att göra.
Satsningar på infrastrukturområdet har alltid haft
stor betydelse för regionalpolitiken. De satsningar
som görs från regeringens sida är positiva liksom
satsningarna på utbildningsområdet och glesbygds-
och landsbygdspolitiken. Det är dessutom med stor
tillfredsställelse jag kan konstatera att bl.a. vårt län
ges möjlighet att bedriva försöksverksamhet med
friare användning av arbetsmarknadspolitiska medel.
Infrastruktursatsningar på vägar och järnvägar är
positiva för oss som bor i de glesare befolkade delar-
na av landet. E 4:an, som går längs kusten genom vårt
län, är pulsådern för trafiken till Norrland. På några
ställen finns mycket besvärliga flaskhalsar som leder
till köbildning, farliga omkörningar och alltför ofta
svåra trafikolyckor med dödsfall som följd.
En mycket besvärlig sträcka har varit förbifarten i
vårt nordliga grannlän Västernorrland. Det är därför
positivt att regeringen tidigarelägger förberedelsear-
betet för en ny förbifart vid Sundsvall. För närvarande
pågår ombyggnad av sträckan Söderhamn-Enånger
vilken beräknas blir klar år 1999 eller tidigt under år
2000.
Kvar att åtgärda blir då sträckan Enånger-
Hudiksvall där ombyggnaden i Vägverkets nationella
plan beräknas påbörjas år 2002. Vi anser att även
detta projekt borde tidigareläggas så att det startar år
2000, vilket skulle innebära att hela sträckan åtgärda-
des i ett sammanhang. En i sin helhet ny- och om-
byggd E 4 utefter södra Norrlandskusten har stor
betydelse både för regional balans och för trafiksä-
kerheten. Den nya förbifarten vid Sundsvall skulle på
ett naturligt sätt falla in och fullständiga E 4:ans nöd-
vändiga standardhöjning.
Andra flaskhalsar längs E 4:an finns på sträckan
Hedeby-Uppsala. De innebär ökad miljöbelastning,
minskad trafiksäkerhet och förlängda transporttider.
Ombyggnaden av sträckan bör ha hög prioritet liksom
utbyggnaden av dubbelspår på Ostkustbanan mellan
Gamla Uppsala och Gävle. Gävleborg, som är ett
mellanlän, behöver alla möjliga infrastrukturåtgärder
för att trafiken norröver skall flyta på ett bra sätt. En
bra infrastruktur kommer också att innebära att den
tillgängliga arbetsmarknaden ökar för människorna i
vårt län.
Regeringen aviserar även en tidigareläggning av
snabbtågsförbindelsen mellan Stockholm och Öster-
sund. Det är ett utmärkt och efterlängtat förslag vad
gäller vårt län men på en punkt råder det oklarhet. Det
handlar då om vilken sträckning som snabbtågsför-
bindelsen mellan Gävle och Östersund skall ha. När
vi studerat Banverkets förslag till snabbtågsanpass-
ning på sträckan Stockholm-Östersund har vi tolkat
det så att det är sträckningen Stockholm-Gävle-
Bollnäs-Ljusdal-Ånge-Östersund som avses.
När SJ yttrade sig till Banverket betonades ange-
lägenheten av att snabbtågsanpassningen sker över
Bollnäs och Ljusdal. Men senare har SJ aviserat att
man vill köra snabbtåget på sträckan Stockholm-
Östersund via Sundsvall. En sådan sträckning skulle
gå stick i stäv med andan i propositionen. Det handlar
ju där om en regional tillväxt för inlandskommunerna
och för utsatta delar av vårt land. Den förbättring av
utvecklingsmöjligheterna för våra inlandskommuner
Bollnäs och Ljusdal som skulle bli följden av snabb-
tågsutbyggnaden - om denna beslutas enligt Banver-
kets förslag - raseras om avsikten är att köra tåget via
Sundsvall. Vi menar därför att riksdagen tydligt bör
markera att snabbtågsförbindelsen på sträckan Stock-
holm-Östersund skall gå via Norra stambanan.
Vidare är det mycket positivt att regeringen avser
att avsätta 1 500 högskoleplatser för distansutbildning
och decentraliserad utbildning, främst inom stödom-
råde 1 och på långt avstånd från universitet och hög-
skola. Det gäller då också IT-baserad distansunder-
visning inom områden som är särskilt angelägna ur
regionalpolitisk synvinkel och där utbildningen inte
kan väntas komma till stånd på annat sätt. Decentrali-
serad utbildning och distansutbildning är av mycket
stor betydelse för ett län som vårt.
Fru talman! Regeringens satsning på kunskapslyf-
tet har varit mycket framgångsrik och har bl.a. lett till
att kvinnor som friställts i kommuner och landsting
har påbörjat en vidareutbildning för att ha möjlighet
att konkurrera på den framtida arbetsmarknaden.
Problemet för dessa kvinnor är att de, efter att ha läst
in gymnasiekompetens på hemorten, inte har möjlig-
het att fortsätta med högskolestudier eftersom deras
familjeförhållanden ofta gör det omöjligt att flytta.
T.o.m. den traditionella distansutbildningen kan vara
problematisk att genomföra. Med dagens teknik är det
nu möjligt, för att nå de stora grupperna ortsbundna
vuxna i framför allt glesbygd, att flytta högskolan till
studenterna - inte tvärtom.
I början av 1990-talet inleddes ett försök bland
kommunerna i Hälsingland för att ge utbildning via
videokonferenser. I dag ingår ett femtiotal kommuner
- det gäller då i stort sett hela landet - i samarbetet.
Vi har kunnat konstatera att distansutbildningar för-
lagda till lokala studiemiljöer når nya målgrupper som
traditionellt inte påbörjar högskolestudier. För två
tredjedelar av de studerande har studiecentrum varit
inkörsporten till högre studier. Det har, som jag tidi-
gare sagt, gällt ortsbundna vuxna, yrkesarbetande som
behövt höja sin kompetens, kvinnor och unga männi-
skor som kommer från hem som saknar högskoletra-
dition och som det i allmänhet varit svårt att rekrytera
till traditionell högskoleutbildning.
Vi förutsätter att ytterligare resurser, i form av
högskoleplatser avsatta för distansutbildning, på sikt
också kommer vårt län till del så att vi i samverkan
med Delegationen för IT-baserad distansutbildning
och Utvecklingscentrum i Härnösand kan vidareut-
veckla modeller för behovsanpassad distansutbild-
ning.
Fru talman! Jag yrkar bifall till hemställan i ar-
betsmarknadsutskottets betänkande och till regering-
ens förslag om regionalpolitiska satsningar som
kommer att innebära att näringslivet i alla delar av
Sverige får möjlighet till en positiv utveckling.
I detta anförande instämde Axel Andersson (s).