Fru talman! I näringsutskottets betänkande, NU6,
behandlas skrivelsen nr 1997/98:20, angående 1997
års redogörelse för företag med statligt ägande.
Utskottet föreslår att redogörelsen läggs till hand-
lingarna utan ytterligare åtgärder. Samtidigt avstyrker
utskottet en motion från Moderaterna, Centern, Folk-
partiet och Kristdemokraterna som är exakt likadant
formulerad som förra året, men med justerade siffror.
Även vid detta tillfälle ställde man i motionen
krav på att den årliga redogörelsen i fortsättningen
skall kompletteras med en redovisning för varje före-
tag av syftet med det statliga ägandet. Motionen följs
nu upp med reservationer i betänkandet.
Utskottet avstyrker också en reservation från
Miljöpartiet. Man vill, precis som Eva Goës sade,
dela in de statliga företagen i fyra olika policygrup-
per. Man vill för varje viktigt statligt företag ta fram
en enskild policy och man vill också tillsätta en par-
lamentarisk utredning med uppgift att ta fram förslag
till ägarpolicy.
I det här fallet vidhåller utskottet sin tidigare upp-
fattning att frågor om riktlinjer för och syftet med
statliga ägande av företag bör tas upp i andra sam-
manhang än just i den årliga redovisningen som läm-
nas till riksdagen.
Jag tänker lämna en kort redogörelse för hur
handläggningen av frågor kring redovisning för före-
tag med statligt ägande går till och vad som gäller.
Sedan början av 80-talet lämnar regeringen årligen
till riksdagen en redogörelse för företag med statligt
ägande.
Våren 1996 anmälde regeringen i en proposition
att regeringen avsåg att utveckla och förbättra den
årliga redogörelsen till riksdagen.
Där skulle man bl.a. komplettera med uppgifter
om omstrukturering, försäljning av aktier och ny-
emission. Regeringen skulle även lämna bedömningar
om den långsiktiga utvecklingen och redogöra för
aktuella ägarfrågor.
Riksdagen kommer därvid att årligen mer effektivt
få möjlighet att ta ställning till eventuella förslag
avseende den övergripande utvecklingen och inrikt-
ningen av statens företagsägande.
Förutom detta ingår verksamhetsbeskrivning, re-
dogörelse för viktiga händelser under 1996 och utsik-
ter för 1997. Översikt över ekonomiska uppgifter,
information om styrelse, revisorer, företagsledning
och dotterbolag samt ett personregister över styrelse-
ledamöter i bolaget skall även lämnas. Allt detta finns
nu med i skrivelserna över statliga företag.
Till skillnad mot vad som sagts i de två motioner-
na som lämnats finns det alltså riktlinjer för förvalt-
ningen av statens ägande.
För det första: Statliga företag skall arbeta under
krav på effektivitet, avkastning på det kapital företa-
get representerar och strukturanpassning.
För det andra: Den som utövar förvaltningen av ett
statligt ägt företag skall med utgångspunkt i uppsatta
verksamhetsmål aktivt följa företagets utveckling och
vidta åtgärder för att företaget skall uppfylla kraven
på effektivitet, avkastning och strukturanpassning.
Det som här har tagits upp av de olika partierna är
ett helt annat svar än vad som finns i själva skrivelsen.
Skrivelsen redogör för vad de statliga företagen har
gjort och vilka olika insatser de har gjort. Det är i
skrivelsen alltså inte fråga om ägarpolicy och inte om
hur ägandet skall vara.
Jag lyssnar och jag hör många gånger att ni egent-
ligen inte vill ha ägarfrågorna belysta utifrån frågan
om hur de skall skötas. Det är flera partier som säger
rent ut att man inte vill att staten skall äga företag. Det
har vi hört flera gånger. Göran Hägglund tog bl.a. upp
det mycket konkret. Men det framgår inte av någon av
de motioner som lämnats. Där har det endast talats om
policyfrågor. Det är policyfrågorna som vi bemöter.
Vi tycker inte att det skall tas upp i en skrivelse varje
år. Det skall behandlas i exempelvis en proposition
eller i andra sammanhang, men inte i samband med
redogörelsen av skrivelsen.
Med hänvisning till vad jag har sagt yrkar jag bi-
fall till näringsutskottets hemställan i sin helhet och
avslag på reservationerna.