Fru talman! Boendet är en central del av välfär-
den. Utan en bostad är det omöjligt att uppnå andra
välfärdsmål och leva ett gott liv. Det är därför natur-
ligt att bostadsfrågorna kommit högt upp på den poli-
tiska dagordningen. Det handlar om att bygga bort
bostadsbristen och att ge unga människor förutsätt-
ningar att skaffa sig en bostad. Det handlar om åtgär-
der mot segregationen. Det handlar om att utveckla
allmännyttan och etablera den kooperativa hyresrät-
ten som en fjärde boendeform på den svenska bo-
stadsmarknaden. Det handlar om upprustning och
ombyggnad av miljonprogrammets bostäder.
Vi vet alla att bostadsbristen är en verklighet. Det
är en verklighet som är påtaglig i många kommuner.
Men det finns också en annan bild av Bostadssverige.
Det är en situation där utflyttning och tomma lägen-
heten dominerar bilden. Det krävs krafttag från såväl
näringsliv som stat och kommun om dessa orter ska
kunna vända utvecklingen och få tillväxt. Jag delar
Rigmor Stenmarks beskrivning av vikten av skapa en
tillväxtpolitik som kommer hela landet till del. Men
vi måste se båda de här bilderna. Vi måste ta oss an
både uppgiften att trygga bostadsförsörjningen och
bostadsbyggandet och problemen med de tomma
lägenheterna samtidigt.
Hittills har vi satsat 4 miljarder kronor på stöd till
utsatta kommuner, men det räcker inte.
Staten behöver framöver ta ett mycket större an-
svar för att stödja kommuner med stort behov av
omstruktureringsåtgärder på bostadsområdet.
Det handlar om ett tioårigt program. I den regio-
nalpolitiska propositionen har regeringen föreslagit
att vi de närmaste tre åren ska satsa 3 miljarder kro-
nor för att hjälpa utsatta kommuner att hantera sina
bostadsbolag.
I den proposition om allmännyttiga bostadsföretag
som regeringen lade fram för riksdagen i går utveck-
lar vi de här åtgärderna. Vi föreslår att en ny myndig-
het inrättas den 1 juli 2002 som ska kunna ge stöd för
avveckling eller utveckling av tomma lägenheter.
De lägenheter som inte längre behövs för bostads-
försörjningen på orten bör om det är möjligt och
ekonomiskt försvarbart, användas till andra ändamål.
Jag är inte särskilt förvånad över att Moderaterna,
Folkpartiet och Kristdemokraterna går emot den här
satsningen. Men jag är väldigt förvånad över att
Centerpartiet, som ofta pratar om den regionala klyv-
ningen - en sorts mantra i den politiska debatten -
inte vill att staten ska hjälpa de utsatta kommunerna
att hantera de ekonomiska problemen i sina bostads-
bolag. Jag delar dock uppfattningen om en tillväxtpo-
litik i hela landet. Det vill jag understryka.
Jag tycker att Rigmor Stenmark ska resa runt till
de här kommunerna och träffa centerpartistiska
kommunalråd. Centerpartistiska kommunalråd är nog
inte odelat förtjusta över den inställning som Center-
partiet i riksdagen har i den här frågan.
Många kommuner sitter med de här bekymren
påtagligt in på skinnet och måste varje år skjuta till
medel från kommunkassan för att klara de kommu-
nala bostadsbolagen. Det är ju pengar som får tas från
andra ändamål, ofta i kommuner som även i övrigt
har en bekymmersam ekonomisk situation.
Nu konstaterar jag att Centerpartiet i Sveriges
riksdag säger nej till att staten ska gå in och hjälpa de
utsatta kommunerna.
Jag kommer att upplysa kommunalråden runtom i
landet om den inställning Centerpartiet har här i
kammaren.
Fru talman! Att ta itu med bostadsöverskottet är
viktigt för välfärdsutvecklingen i en rad kommuner
runtom i landet. Men det är också nödvändigt att vi
tar krafttag mot bostadsbristen på de orter där den är
den dominerande bostadspolitiska frågan.
Bostadsbyggandet ökar och kommer i år upp till
ungefär 20 000 lägenheter. Det räcker inte. Vi måste
lyfta bostadsproduktionen till mellan 25 000 och
30 000 under en lång följd av år.
Det är särskilt akut att få till stånd ett ökat bo-
stadsbyggande av hyreslägenheter. Det är den boen-
deform som är den första för väldigt många unga
människor som ska etablera sig på bostadsmarkna-
den. För unga människor, men också för andra grup-
per i samhället är det centralt att vi ser till att få till
stånd en kraftigt ökad produktion av hyresrätter.
Om vi ska klara det krävs ett ökat statligt och
kommunalt engagemang. Jag vill understryka att det
gäller både statligt och kommunalt engagemang.
Bostadsförsörjningen är en delad fråga mellan kom-
munen och staten.
Staten tar nu ett direkt finansieringsansvar genom
olika investeringsbidrag.
Vi kan se det när det gäller studentinvesteringsbi-
draget som har visat sig vara mycket framgångsrikt.
Det kommer att ge 12 000-13 000 nya studentlägen-
heter i år och nästa år. Det är en produktion av stu-
dentlägenheter som inte hade kommit till stånd i den
omfattningen om vi inte hade infört investeringsbi-
draget.
Här är borgerligheten splittrad. Det är glädjande
att Folkpartiet nu är positivt till studentinvesterings-
bidraget. Så var det inte när vi införde studentinveste-
ringsbidraget, om jag inte missminner mig.
Det är glädjande att vi nu har fått med Folkpartiet
på vagnen, så att vi åtminstone är några partier som
står bakom detta - inte bara Vänsterpartiet, Miljöpar-
tiet och Socialdemokraterna, utan numera också
Folkpartiet och Kristdemokraterna.
Även investeringsbidraget för hyresrättsproduk-
tionen har tagits emot väldigt positivt. Vid det första
ansökningstillfället, där beslut fattades i oktober i år,
fanns det projekt med totalt 2 600 hyreslägenhet, och
intresset är ökande. Tyvärr måste jag konstatera att i
det område där det behöver byggas flest hyreslägen-
heter, nämligen Stockholmsområdet, var intresset
minst för att söka investeringsbidrag. Stockholms
kommun sökte för bara 50 lägenheter vid första an-
sökningstillfället. Men på många andra håll i landet är
det en stor framgång.
I Skövde - denna fina kommun där det finns en
bred uppslutning bakom det kommunala bostadsbola-
get - bygger man ungefär 140 lägenheter i centrala
Skövde tack vare investeringsbidraget. Det är projekt
som inte hade kommit till stånd utan investeringsbi-
draget. Jag tycker att Ulla-Britt Hagström ska åka
hem till sin kommun och förklara att Kristdemokra-
terna vill avskaffa investeringsbidraget.
Även på andra håll, såsom Linköping, Malmö och
Göteborg m.fl., kommer nu hyresrättsproduktionen i
gång tack vare investeringsbidraget.
Flera talare, bl.a. Inga Berggren, har tagit upp be-
hovet av att åstadkomma en bättre konkurrens på
byggmarknaden. Det tycker jag också är en väldigt
central fråga. En bättre konkurrens och en starkare
roll för byggherrarna när det gäller upphandlingen
kan leda till väsentligt lägre produktionskostnader än
vad vi har i dag.
Det är också därför som vi följer upp Byggkost-
nadsdelegationens arbete genom inrättandet av bygg-
kostnadsforum på Boverket. Vi ställer årligen 20
miljoner kronor till förfogande för att genomföra
pilotprojekt som syftar till att sänka kostnaderna för
de boende och samtidigt främja ekologisk omställ-
ning.
Fru talman! De allmännyttiga bostadsföretagen
har under lång tid spelat en mycket viktig roll när det
gäller att förverkliga de boendepolitiska målen. I de
två propositioner som regeringen i går lade på riksda-
gens bord föreslår vi en rad åtgärder som ska stärka
och utveckla de allmännyttiga bostadsföretagen och
skapa en ny boendeform på den svenska bostads-
marknaden, nämligen kooperativ hyresrätt.
Genom de här förslagen ger vi allmännyttan tydli-
ga ramar för framtiden samtidigt som vi öppnar möj-
ligheterna för en vidareutveckling av hyresrätten som
boendeform.
Vi får säkert tillfälle att återkomma till debatten
om allmännyttan. Den är ju ständigt levande. När
riksdagen ska behandla de här propositionerna kom-
mer jag med glädje att delta i debatten.
Allmännyttan spelar en central roll på den svenska
bostadsmarknaden och är mycket av nyckeln till den
framgång som svensk bostadspolitik har haft. Man
har byggt upp ett väl fungerande bostadsbestånd med
moderna och bra lägenheter ytmässigt och kvalitets-
mässigt. Det är en position som är nästan outstanding
i ett europeiskt perspektiv. Vi ska vara måna om de
framgångarna, och bevara allmännyttan som en viktig
ingrediens på den svenska bostadsmarknaden.
Så ligger den bostadspolitiska dagordningen på
plats.
När det gäller bostadsförsörjningen ska vi se till
att vi lyfter nyproduktionen så att vi kan bygga bort
bostadsbristen och lyfta den till 25 000-30 000 lä-
genheter om året. Vi ska också hantera bostadsför-
sörjningen i de delar av landet där man har tomma
lägenheter. Bostadsförsörjningen är nummer 1.
Nummer 2 är bygg- och boendekostnaderna. Det
handlar om att jobba för att pressa tillbaka byggkost-
naderna och därmed boendekostnaderna.
Nummer 3 är att utveckla allmännyttan.
Nummer 4 är att angripa segregationen.
Nummer 5 är att skapa ett program för ombygg-
nad och omställning av miljonprogrammets bostads-
områden.