Herr talman! Ni på läktaren och ni som sitter
hemma vid TV-apparaterna! Man behöver kanske inte
satsa på nytt militärt materiel varje år för drygt 20
miljarder för att kunna medverka i fredsbevarande
operationer.
När man ser en politiker i vardagen bör man ställa
en fråga. Den kanske viktigaste frågan man kan ställa
är: Vad tycker du är effektivt och rationellt? Alla
politiker, oavsett om man är röd, grön, eller blå, vill
ju egentligen fatta beslut som leder till ett effektivt
och rationellt samhälle. Men då gäller det att analyse-
ra vad som är effektivt och vad som är rationellt.
Vi i Miljöpartiet menar att det i dag finns alla skäl
att säga att jämlikhet är effektivt och rationellt, för det
vi ser i dag är ett samhälle med ökade klyftor, där
många lever i social och ekonomisk stress. Ökade
klyftor är en grogrund för våld, rasism och främlings-
fientlighet - allt det där som vi inte alls vill ha. Vi ser
egentligen en produktion av rädsla i samhället, i de
fattiga förorterna men även i de rika. När man åker
runt i Europa ser man något ganska skrämmande även
i de rika förorterna. Det är galler för fönstren, schä-
ferhundar i trädgårdarna och privata vaktbolag som
patrullerar i kvarteren.
Det här är inte en bra samhällsutveckling, därför
att på sikt hotar den demokratin. Därför är det väldigt
viktigt att se till att klyftorna i samhället minskar. Det
är dubbelt viktigt för Miljöpartiet, eftersom vi anser
och inser att det inte går att bygga ett ekologiskt håll-
bart samhälle om inte samhället också är socialt håll-
bart. Vi behöver mer rättvisa i samhället.
Jag tror att om det är någonting som behövs i
svensk politik i dag så är det visioner och drömmar,
som kan få människors hjärtan att brinna och få män-
niskor att längta och vilja förändra någonting. En
politik utan visioner är en ganska död politik, och ett
samhälle utan drömmar är ett dött och stillastående
samhälle.
Miljöpartiet de gröna har visionerna och dröm-
marna. Men vi är inga drömmare utan realister, därför
att vi vet att oändligt mycket i dagens samhälle måste
förändras om det skall bli ekologiskt, socialt och
demokratiskt hållbart.
De flesta förändringar börjar alltid med att någon
säger att de är omöjliga, att de är orealistiska. Men
vad är egentligen realistiskt? Är det realistiskt att
fortsätta vapenexporten till Indien och Pakistan, eller
är det realistiskt att, som vi vill, stoppa den helt? Är
det realistiskt att ha kvar 40-timmarsveckan, eller är
det realistiskt att anpassa arbetstiden till verkligheten?
Är det realistiskt att satsa mer pengar på JAS och nya
militära materiel i stället för att satsa på skola, vård
och omsorg? Är de realister som tror att jämlikhet,
solidaritet och delaktighet är irrationellt och ineffek-
tivt, eller är det vi, som inser att delaktighet och soli-
daritet aldrig kan bli omodernt, som är realister? Är
det de som anser att ekologiska realiteter skall under-
ställas ekonomiska teorier som är realister, eller är det
vi, som anser att ekonomiska teorier skall underställas
ekologiska realiteter, som är realister? Var och en kan
faktiskt själv bedöma.
Vad är det som har hänt den senaste mandatperio-
den?
För det första har det blivit ordning på statens fi-
nanser. Statsskulden är fortfarande hög, men det är
ändå ordning på finanserna, och det kan ingen ta ifrån
Göran Perssons regering. Vi avser att underlätta för
fortsatt sanering av statsskulden.
För det andra har klyftorna ökat i samhället. Jäm-
likheten är svagare än för fyra år sedan. Vi accepterar
inte detta. Därför vill vi höja skatten på höga inkoms-
ter och sänka skatten på låga inkomster. Därför vill vi
överföra pengar från militären till skolan, vården och
omsorgen.
För det tredje är arbetslösheten oacceptabelt hög.
Därför vill vi snabbt sänka arbetstiden till 35 timmar i
veckan och dessutom införa ett friår. Ett friår innebär
att om någon tar tjänstledigt ett år och någon som är
arbetslös hoppar in på jobbet, får den som tar tjänst-
ledigt 85 % av a-kassan. Det kostar inte staten något
extra. Den som får jobbet blir nöjd, och den som blir
ledig, han eller hon, blir också nöjd.
För det fjärde är barnens situation i samhället fort-
farande väldigt bekymmersam. Därför är det också
viktigt att minska arbetstiden, att ge människor mer fri
tid, och att införa ett friår.
Det är viktigt att sanera skolor och dagis. Fortfa-
rande har vartannat barn som börjar första klass nå-
gon form av allergi, och det är nästan den största
frihetsinskränkning man kan tänka sig för ett litet barn
nu under våren. Moderaterna talar gärna om frihet.
Men vad är bland det mest frihetsinskränkande man
kan tänka sig för ett barn i dag? Jo, det är ju allergier-
na. Ändå ägnar Carl Bildt mer tid åt marginalskatten
än åt den verklighet som många lever i.
Vi vill också att de kommande besluten i Sveriges
riksdag skall underställas en barnkonsekvensanalys,
så att vi får ett riktigt barnperspektiv på de beslut som
fattas. Jag och Miljöpartiet är nämligen fullständigt
övertygade om att det som är bra för barn egentligen
också är väldigt bra för samhället.
För det femte har miljöskulden tyvärr ökat. Man
kan säga att när det gäller miljöfrågorna har regering-
en och riksdagen tagit ett steg framåt och två steg
bakåt. Den nya miljöbalken kan innebära stora för-
bättringar, så är det. Men annars är det ganska många
försämringar när det gäller miljöforskningen och
miljötillsynen. Naturvårdsverket har fått skära ned
alldeles för mycket, och den långsiktiga miljöpoliti-
ken har drabbats väldigt hårt. Men då har vi ändå
miljöbalken som har gett det positiva under den här
perioden.
För det sjätte eroderar demokratin. Alltmer makt
flyttas ifrån dem som är valda av människor till andra.
Demokratin eroderar, och det beror till mycket stor
del på EU-anslutningen och den anpassning till EU
som Sveriges riksdag har accepterat.
Under den kommande mandatperioden finns det
risk att ännu mer makt kommer att flyttas till Bryssel.
Alla ni som lyssnar framför TV-apparaterna och ra-
dioapparaterna och ni där uppe på läktaren skall veta
att det räcker med 25 % av riksdagsledamöterna för
att stoppa att mer makt överförs till Bryssel under
nästa mandatperiod. Sådan är grundlagen.
Därför är det ett mål för oss att se till att det i riks-
dagen efter valet finns 25 % EU-motståndare som
vågar stå för att mer makt inte skall överföras till
Bryssel. I övrigt vill vi ha en ny folkomröstning om
EU-medlemskapet.
Vår vision är i mångt och mycket något helt annat
än dagens verklighet som vi lever i. Vår vision bygger
på ett jämlikt samhälle. Med jämlikhet menar vi inte
det som socialisterna ofta menar, nämligen likhet.
Med jämlikhet menar vi ett samhälle där alla männi-
skor har rätten att växa åt olika håll, för vi är olika.
Men vi skall inte trampa på andra.
Vi vill ha ett samhälle där vi ser jämlikt på den
andre, oavsett namn, hårfärg eller hudfärg. Jag kan
inte acceptera att mina vänner med främmande namn
inte ens får komma på anställningsintervjuer. Det får
inte vara så i ett civiliserat samhälle, att människor
sorteras ut därför att de har främmande namn.
Ett bra samhälle, ett grönt samhälle, är ett samhäl-
le där besluten underställs ett barnperspektiv. Det är
också ett samhälle där män och kvinnor är jämställda.
Det handlar inte bara om lika lön för lika jobb, utan
det handlar om att uppvärdera de jobb som har med
människor att göra, att uppvärdera vård- och om-
sorgsarbete. Varför skall det vara finare och mer
betalt att bryta malm än att ta hand om en gammal
människa? Jag kan inte förstå detta. Här behövs en
kulturrevolution på arbetsmarknaden, och jag hoppas
att vi politiker kan underlätta en sådan på olika sätt,
bl.a. genom att se till att kommuner och landsting får
betydligt mer pengar än i dag.
Vårt gröna samhälle är också hållbart långsiktigt.
Det innebär att det som är hållbart långsiktigt också
skall bli lönsamt kortsiktigt. Därför tycker vi att detta
med grön skatteväxling är oerhört centralt, dvs. att
man sänker skatt och avgifter på arbete och höjer
skatt på energi och miljöförstöring. I stället för att
rationalisera bort människor skall vi börja rationalise-
ra bort miljöförstöringen i företagen.
Det behövs visioner i politiken. Hur skall männi-
skor annars kunna känna lust för politik? Ekonomis-
men är det väl ingen som tänder på. Och vems ögon
tänds av nyliberalismens idéer egentligen? Vilka
hjärtan bultar för socialdemokratins gamla förvaltan-
de eller för EU-byråkratin?
Därför är det nog så att valet i höst står mellan de
gröna och de visionslösa.
(Applåder)
I detta anförande instämde Peter Eriksson, Roy
Ottosson, Annika Nordgren, Ragnhild Pohanka, Per
Lager, Barbro Johansson, Bodil Francke Ohlsson,
Gudrun Lindvall, Gunnar Goude, Ronny Korsberg,
Marianne Samuelsson, Thomas Julin och Eva Goës
(alla mp).