Fru talman! Jag ska ta fasta på det som är väsentligt i Per Bolunds fråga. Först och främst är slavliknande förhållanden redan i dag förbjudet. Det var förbjudet redan i GATT-avtalet.
Extrema löner,
sweatshops
och svältlöner ska vi inte ha. De ska bort. Men då blir dessa människor arbetslösa. Är det bättre? Det är en lite svår diskussion när man ser att frihandelsrevolutionen har lett till att flera hundra miljoner människor har lyfts ur den absoluta fattigdomen, det vill säga att de har en inkomst på mindre än 1 dollar per dag. Vi kan sedan säga att vi inte kan acceptera frihandel med sådana löner, men de löner och inkomster de kan få alternativt är ännu sämre.
Låt mig ge ett exempel. För sju åtta år sedan var det en stark konsumentopinion i USA som medförde att ett antal amerikanska klädkedjor som hade tillverkning i Bangladesh lade ned tillverkningen i Bangladesh. Man sade i USA att man inte skulle köpa de kläderna därför att lönerna för de unga kvinnorna i dessa fabriker var för låga - ungefär som Per Bolund säger nu. Jag tror att det var 60 000 unga kvinnor i Dhakaområdet som blev arbetslösa. Var det bättre?