Fru talman! Jag trodde att jag sade att jag diskuterar Asien och Bangladesh. Vi kan diskutera svenska löner i ett annat sammanhang, men kanske inte nu.
Det är riktigt som Kent Persson säger, nämligen att området söder om Sahara inte har särskilt mycket att hämta i Dohaförhandlingarna. Det beror på att de inte har mycket att sälja över huvud taget som andra länder vill köpa. Då spelar handelshindren inte någon större roll. De handelshinder som finns i olika preferensavtal är minimala gentemot dessa länder.
Men låt oss ta ett exempel där frihandeln skulle kunna spela en potentiellt stor roll, nämligen det vi tidigare hörde Carina nämna om etanol från Moçambique och Tanzania. De länderna har naturliga förutsättningar för rörsockerproduktion och etanolexport. Där skulle ökad frihandel spela en stor roll.
Sverige driver frågan om handel söder om Sahara. Men det är att skrapa ännu hårdare i en tom gryta. Problemet är där inte handelspolitiken utan att det över huvud taget måste finnas en inhemsk ekonomi som producerar varor för export.
Kent Persson nämnde att handeln ska ske på ett rättvist sätt. Det låter bestickande. Ingen är för orättvisor. Vem är till exempel för ett orättvist skattesystem? Ingen i denna kammare. Men vi tycker olika om skatter. Därför säger det inte så mycket. Jag skulle vilja att Kent Persson förklarade för mig vad som är ett orättvist sätt jämfört med ett rättvist sätt.