Fru talman! Jag skall börja med väderrensningen.
Den har kanske inte så mycket med bilismen att göra.
Det är väl ändå på transportsektorn som just kol-
dioxidutsläppen ökar.
Vi är från vårt parti väldigt tveksamma till de
kryphål och de flexibla mekanismer som nu diskute-
ras mycket och som framför allt USA driver. För att
slippa göra något själv skall man köpa rättigheter i
andra länder.
Jag är glad att moderaterna plötsligt är mycket
kritiska till flexibla mekanismer. Det gläder mig oer-
hört. Det har jag inte hört förut. Det kanske inte bara
är de flexibla mekanismer som danskarna skulle kun-
na utnyttja, utan även de som USA vill utnyttja.
Trots att miljöministern försöker hålla ett gott
humör förstår jag att entusiasmen inte är så där fruk-
tansvärt stor efter Argentinamötet. Framgången be-
gränsades egentligen till att inte bakslagen blev för
stora. Ofta har lobbyorganisationerna fortfarande
väldigt stor makt. Det som krävs är att vi i den rika
världen minskar utsläppen med 75 % fram till 2050.
Och det är ju ganska häftigt.
Sedan har jag några frågor. Miljöministern tar
själv upp den globala trögheten. Det kanske är så att
det är svårt globalt, och därför är ansvaret väldigt
stort lokalt att vara ett föredöme och visa att det här
funkar. Då har jag några korta frågor.
Jag tror inte att man kommer att nå målen ens
med temperaturrensning. Men kan miljöministern
fundera över vad det var som vi inte gjorde under de
här tio åren, som gjorde att vi förmodligen inte kom-
mer att klara målet? Kan vi lära oss något av det?
Den andra frågan är: Hur stor är egentligen rege-
ringens acceptans för de flexibla mekanismerna?
Vad gäller den tredje frågan hoppas jag att minis-
tern kan utveckla svaret lite grann. Hur ser regeringen
egentligen på det här med sänkor? Det är ju mycket
mer problematiskt än vad som kanske har framgått i
den vanliga debatten.