Fru talman! 1997 var ett mycket varmt år, och ut-
släppen av koldioxid minskade mycket kraftigt mel-
lan 1996 och 1997. Jag hade naturligtvis kunnat ställa
mig här när dessa rapporter kom och slagit mig för
bröstet och sagt att detta är ett resultat av regeringens
kloka beslut. Men det var det ju inte mer än i viss
utsträckning. Det var också ett resultat av väderför-
ändringar och temperaturförändringar mellan dessa
två år.
På samma sätt menar jag att det är viktigt att vi
när vi försöker jämföra enskilda år måste göra det så
att säga temperaturrensat, för att försöka få bort dessa
mycket tillfälliga effekterna, annars får vi en ganska
hopplös diskussion.
Det är riktigt att transportsektorn står för en större
ökning än andra sektorer i detta avseende. Nu är ju
vårt mål inte formulerat för varje enskild sektor för
sig, även om det finns en del resonemang i den rikt-
ningen, utan målet gäller ju hela utsläppsmängden.
Jag tror att det är viktigt att ha lite grann av den flexi-
biliteten för att man skall kunna se till att det i framti-
den kan vara vissa ökningar på vissa områden, om det
blir motsvarande större ökningar på andra områden.
Jag tror att det skulle bli ganska konstiga effekter om
man låste fast utsläppsmöjligheterna vid varje enskild
sektor och målsatte dem.
Jag vet inte i vad mån man kan tänka sig att låta
skattesamtalen också handla om de här frågorna.
Däremot finns det, som jag tidigare nämnde, en ar-
betsgrupp i Regeringskansliet som diskuterar de här
sakerna.