Fru talman! Jag vill också börja med att tacka mi-
nistern för redovisningen. Den föranleder mig att
ställa några frågor.
Det är bara att konstatera att framgångarna vid
konferensen i Buenos Aires inte var monumentala.
Tvärtom uppfattar jag det att mycket av processen har
gått i stå. En av orsakerna var att EU inte hade en
tillräcklig öppenhet för att ta initiativ och komma
framåt i en sorts dragkamp med å ena sidan USA och
å andra sidan G 77-gruppen och u-länderna.
Nu sade ministern att han tänker driva på för att
lösa utestående frågor inför kommande partsmöte.
Men vilka konkreta initiativ tänker ministern ta här i
Sverige och på EU-nivå för att få en större öppenhet
för att driva processen framåt nästa år och året därpå?
Det får inte bli ett nytt misslyckande. EU har möjlig-
het att spela en stor roll. Man tog inte på sig den rol-
len denna gång.
Så till min andra fråga. Jag tycker att fokus har
flyttats från det väsentliga. Det har flyttats från hur vi
i Sverige och i i-världen skall begränsa våra växthus-
gaser till en diskussion om flexibla mekanismer. Vi
hörde nyss under den föregående frågan att det blir
tekniskt och byråkratiskt, och det blir svårt att förkla-
ra för folket vad det handlar om.
Jag tycker också att det är angeläget att vi kom-
mer bort från den tekniska diskussionen och mer
återför den till frågan om hur vi i Sverige, i i-världen,
kan arbeta betydligt hårdare för att få ned växthusga-
serna här.
Då kommer jag till min fråga till ministern. Man
har, som jag har uppfattat det, hamnat lite vid sidan
av den viktiga diskussionen. Vill ministern få upp den
på rätt spår igen? Det är min andra fråga.
Min tredje fråga gäller det parlamentariska infly-
tandet vid den här typen av konferenser. Vi var ett
antal parlamentariker på konferensen, men jag tyckte
att det var alltför få. Är det möjligt att få med fler vid
kommande konferenser? Parlamentarikerna spelade
faktiskt en roll för att vara pådrivande.
Den fjärde frågan vill jag ställa i anslutning till
detta. Det gäller ungdomars deltagande. Jag var på
ungdomens miljöriksdag i går. Man kände också där
en stark frustration över att inte få fram sina syn-
punkter vid den här typen av konferenser. Kan man få
in ungdomarna i ett operativt arbete i själva förhand-
lingsprocessen? Det var min sista fråga.