Herr talman! Jag vill börja med att hälsa Johan Johansson välkommen till våra debatter i näringsutskottet.
Jag konstaterar att regeringspartierna inte tycks vilja diskutera de negativa miljö- och hälsorisker som uranbrytning innebär utan i de flesta av sina inlägg har fokuserat på näringspolitik. Näringspolitiken är jätteviktig. Jag vill därför fråga Johan Johansson hur han ser på dagens situation med uranbrytning och den osäkerhet som regelverket i dag innebär.
Situationen är den att vi har flera företag, de flesta utländska, som i dag investerar miljontals kronor i att söka efter uran. Samtidigt säger regeringspartierna här i dag att man bedömer att det inte kommer att bli någon uranbrytning i Sverige. Det är dubbla signaler om vad som gäller. Jag tror att det vore en mer ansvarig näringspolitik att ge tydliga spelregler till dessa företag och besked om huruvida man bedömer att uranbrytning kan bli aktuell eller inte.
Johan Johansson sade att man ser positivt på att göra en översyn som syftar till att ge bättre information till markägarna. När jag talar med markägare som är berörda efterfrågar de inte mer information utan fler verktyg för att säga nej till uranprospektering på sin mark. Ett sådant verktyg är just att ge kommunerna möjlighet att säga nej till prospektering av uran.
När markägarna på Billingen under juldagarna fick information om att provborrning skulle ske på deras mark blev reaktionen: Inte nu igen! De har i flera generationer kämpat mot detta; det är ingen ny kamp. Den har förts väldigt länge, och vad som efterfrågas är just verktyg.
Jag vill därför fråga Johan Johansson hur han ser på de dubbla signalerna som dagens situation ger både till de markägare som i dag kämpar mot uranbrytning och till de utländska företag som i god tro hoppas att de ska kunna bryta uran i Sverige.