Fru talman! Jag tycker att justitieministern skulle
hålla sig för god för att komma med vinklad informa-
tion. Det är alldeles riktigt att vi under de borgerliga
åren gjorde en lagändring när det gäller brottet över-
grepp i rättssak. Justitieministern sade också som ett
litet tillrättaläggande, när jag uppvisade ett förvånat
ansikte, att sänkningen gällde normalgraden. Sett till
helheten gjorde vi en höjning, men vi gjorde en annan
indelning av brottet övergrepp i rättssak.
Efter detta har jag några avslutande kommentarer.
Vi har två problem. Det ena är att angripa dagens
problem. Det andra är att förhindra att fler personer
dras in i den grupp av kriminella som vi diskuterar i
dag.
När det gäller båda dessa problem är det viktigt att
ta fasta på det bl.a. Rolf Åbjörnsson sade, nämligen
att vi måste göra civilt motstånd, var och en på sitt
sätt och på sina områden. Men för de flesta människor
gäller, det är jag övertygad om, att om de skall klara
av och våga göra detta civila motstånd måste de också
känna att det finns ett stöd på myndighetssidan. Där-
för är det otroligt viktigt att vi får tillräckliga polisiära
resurser, för det är ändå det centrala när det gäller det
akuta problemet. Jag är i varje fall inte beredd att
ställa mig bakom en omprioritering som innebär att vi
skall plocka från det brottsförebyggande arbetet,
ekobrottsbekämpningen eller något annat område för
att få tillräckliga resurser till denna bekämpning.
Sedan skulle jag gärna vilja veta, med tanke på det
långsiktiga arbetet, när vi kommer att få det redan
förra vintern utlovade nationella brottsförebyggande
programmet.