Fru talman! Många kloka ord har sagts här. Frågan
är vad man kan bidra med utan att gång efter annan
upprepa saker här.
Det är fullständigt självklart att vi alla i detta
sammanhang har en entydig viljeinriktning när det
gäller de här gängen och den typ av kriminalitet som
de står för. I första hand tycker jag att man, när det
talas om kriminalitet och outlaws - folk som inte tar
del i samhället - måste peka på att det är fråga om ett
underbetyg för det civila samhället när det gäller detta
med att ta hand om de sina. Vi har alltså misslyckats
med att ta hand om dessa människor när de var unga.
Det gäller i familjerna, i skolan och på andra institu-
tioner som är till för att medverka till att utveckla inre
självkontroll, empati etc. Det gäller således egenska-
per som är nödvändiga för att människor skall fungera
i ett civilt samhälle.
Jag och mitt parti är mycket bekymrade över alla
splittrade familjer. Vi efterlyser fadern! Det är nog
ingen sinkadus att ensamstående mödrar i dag har det
väldigt svårt. Var finns männen?
I väldigt stor utsträckning är det här kanske ett
mansproblem i alla möjliga dimensioner.
Här har utvecklats subkulturer. Detta är, som
Alice Åström pekade på, ett problem som litet grand
går utöver vad rättsordningen egentligen skall hämta
hem. Det är fullständigt uppenbart att rättsordningen
skall klara av fall där människor skjuter varandra. Det
skulle vi över huvud taget inte behöva resonera om.
Kan man inte klara av det finns det ju ingen rättsord-
ning.
Jag vill göra en personlig reflexion. I många her-
rans år har jag varit väldigt bekymrad över den eko-
nomiska brottslighetens utveckling i Sverige. Ibland
får jag höra: Vad är det för märkvärdigt med ekono-
misk brottslighet? Skall du hålla på och konstra med
det? Det finns ju så mycket av annan brottslighet.
Men den organiserade ekonomiska kriminaliteten är
faktiskt bärare av en annan dimension jämfört med
traditionell brottslighet. I detta ligger just att man är
organiserad och strukturerad och att man är en del,
som det synes, av det etablerade samhället. Man ska-
par väldiga ekonomiska krafter. I ytterändan av den
här svarta världen, den undre världen, finns ett exe-
kutionsväsende. Vad är då det? Jo, de här gängen,
men det finns också andra. De här gängen kan ses
som den etablerade undre världens exekutionsväsende
- ett exekutionsväsende som växer i det tomrum som
vi möjligen håller på att skapa genom att vi inte vår-
dar den etablerade rättsordningen fullt ut. Möjligen är
det så. I varje fall har jag aldrig gillat att vi skär i
rättsväsendet med kanske 1 miljard kronor. Vi skall
inte rusta ner våra kronofogdar när motståndaren
etablerar nya.
Men, som sagt, det är fråga om en subkultur och
det finns, som Siw Persson var inne på, en attraktion i
det här livet. Det är spännande. Det är dramatiskt. Det
är våld. Det ger kickar av olika slag samt möjligheter
till utveckling - ja, allt annat än den värld som en
arbetslös ung man i dag, som inte är särskilt väl intel-
lektuellt utvecklad, kan ta del av. Detta är ett socio-
logiskt problem som det finns all anledning i världen
att bedriva fördjupade studier kring.
Det har sagts mycket om åtgärder beträffande
detta. Jag vill egentligen bara peka på värdet av att vi
fått till stånd en ekobrottsmyndighet. Jag vill att man
skall få undan den etablerade och organiserade eko-
nomiska kriminaliteten som till dels livnär detta gäng.
Det är ingen tvekan om att det finns samband mellan
gängen och näringslivet.
Jag har ingenting emot att man aktiverar den na-
tionella styrkan. Jag har bara litet svårt att se hur det
skulle fungera. Inte heller har jag någonting emot
buggning. Jag har länge trott att vi inte kan hålla emot
buggning, hur otrevligt det än är.
Avslutningsvis: Vi måste var och en som enskilda
medborgare ta ansvar. Vi skall inte som advokater
ställa upp och civilt biträda detta gäng. Vi skall göra
det som offentliga försvarare, men i övrigt skall vi ta
avstånd från att medverka i deras verksamhet. Det
gäller alla andra aktörer också. Det skall finnas ett
aktivt civilmotstånd.