Fru talman! Dagens debatt handlar om vissa frågor när det gäller hyresrätt, bostadsrätt och kooperativ hyresrätt. Frågorna har väckts av riksdagsledamöter under allmänna motionstiden 2005.
Jag vill yrka avslag på alla reservationer utom reservation 1, som jag naturligtvis står bakom. I övrigt yrkar jag bifall till betänkandets förslag.
Bor gör vi hela livet och kanske många av oss med flera olika upplåtelseformer under livet. Mycket hinner förändras i livet, men inte behovet av en bostad.
Det är spännande tider när man för första gången ska lämna föräldrahemmets trygga vrå och ge sig ut på bostadsmarknaden för att skaffa sig en egen bostad. Men skillnaden mellan situationen i landets kommuner och bostadsmarknader gör det svårt för alltför många unga att faktiskt kunna lämna föräldrahemmets trygga vrå. Avsaknad av bostadsförmedlingar, avsaknad av tydlighet om vad som gäller för att man ska få ett hyreskontrakt, men kanske framför allt bristen på bostäder i många områden är det som gör att det är svårt för unga att få ett hyreskontrakt.
Därför är det oerhört viktigt att kommunerna ser sitt ansvar och sina möjligheter att på ett vettigt sätt planera för sin framtid. Det handlar i mångt och mycket för kommunerna om att skapa förutsättningar för människor att bo, verka och jobba i den egna kommunen. Ett av de viktigaste uppdrag som en förtroendevald i ett kommunfullmäktige har måste vara att planera för och se till att det finns möjligheter för människor att bo och jobba i den egna kommunen.
Därför var det viktigt för oss att få svar på vissa frågor när vi tillsatte en nationell bostadssamordnare, som hade i uppdrag att ta fram konkreta förslag på hur vi ska kunna underlätta för framför allt unga att få sin egen första bostad. Det kan handla om alltifrån statliga hyresgarantier och krav på bostadsförmedlingar med tydliga regler om hur och varför man kan få en bostad till statliga kreditgarantier som gör det lättare för unga människor att kunna köpa sin första egna bostad.
Av den anledningen har det varit viktigt för oss att inte utreda, belysa eller göra någon översyn av fastighetsägarnas förmedlingsprinciper. För oss har det varit viktigt att nu gå från ord till handling. Vi har för avsikt att komma fram med ett lagförslag om hur fastighetsägarna ska redovisa sina urvalskriterier för att man ska få tillgång till en lägenhet.
Ja, mycket kan sägas om bostäder och bostadsbyggande. Men det viktigaste måste ändå vara att det byggs, och det gör det. I år planerar man för 35 500 nya bostäder i Sverige av vilka 20 500 planeras i flerfamiljshus.
Trots motstånd från borgerligheten måste väl också ni se att investeringsstödet till byggande av hyresrätter har gett resultat. För oss har det handlat om att vi vet att det finns väldigt många människor som faktiskt vill ha och söker hyresrätter. Jag blir i alla fall glad när jag reser runt i landet och ser byggkranar stå lite här och där i vårt avlånga land.
Nu tänker jag vara kort, och jag tänker vara tydlig. Nej, vi socialdemokrater är inte emot att folk äger sina egna bostäder. Vi gillar olika former av bostäder, alltifrån småhus till studentlägenheter och alla andra upplåtelseformer däremellan. Med det sagt från den här talarstolen tänkte jag få slippa höra den borgerliga retoriken om någonting annat.
Och, återigen, nej, vi är inte istadiga när det gäller ombildningar från hyresrätter till bostadsrätter heller. Men visst måste det väl ändå vara lite ordning och reda om man nu ska ombilda hyresrätter till bostadsrätter. För mig blir det inte alltför logiskt att man ombildar från en upplåtelseform som faktiskt så många människor söker till en upplåtelseform som det finns en mängd av. Man kan läsa sida upp och sida ned i nästan vilken tidning som helst.
Om man nu ska ombilda borde det ju vara naturligt att så många som möjligt vill och kan vara med, för det handlar ju om att ge den nya eventuella bostadsrättsföreningen ekonomiska möjligheter att klara en framtid som nybildad bostadsrättsförening. Det handlar också om demokrati och inflytande för dem som ska vara med och ombilda. Styrkan i en ombildning måste vara att det är så många som möjligt som är med och beslutar om en ombildning, därför att det handlar till syvende och sist om, precis som borgerligheten brukar säga, att man ska kunna bestämma och ha inflytande över sitt eget boende. Därför tycker jag också att det är väldigt logiskt att man ska bo stadigt i det hus som man har för avsikt att ombilda. Det i sin tur tryggar faktiskt framtiden för den nya föreningen både ekonomiskt och när det gäller ett demokratiskt inflytande.
Samma sak gäller för hyresgästföreningen. Deras styrka i förhandlingarna med fastighetsägarna är att det är väldigt många hyresgäster som är medlemmar. Å andra sidan är det inte så förvånande med borgerlighetens attacker mot kollektiv styrka. Vi kan ju till och från se hur ni över tid ser på fackföreningarnas roll.
Till syvende och sist handlar det mesta eller väldigt mycket i livet om solidaritet och rättvisa, att inte alla människor alla stunder i livet, alla dagar är starka och klarar av saker och ting själva, utan det finns en trygghet och stabilitet i att veta att man är många.
Fru talman, avslutningsvis tänker jag bara säga så här: Bor gör vi hela livet, och för det behövs mer bostadspolitik, inte mindre. Därför finns det, som jag ser det, ingen som helst anledning för svenska folket att byta regering i höst. Vi ser och vi hör. Dessutom, och framför allt, kan vi och vill vi ha mer bostadspolitik.