Herr talman! Ibland blir man konfunderad. Jag förstår inte varför Helena Hillar Rosenqvist skulle springa iväg och förhandla med regeringen, men ändå sitter hon inte i regeringen. Det är lite konstigt - konstiga signaler. Men det var inte om det jag skulle prata.
Jag skulle faktiskt tycka att det var väldigt bra om Helena Hillar Rosenqvist tog upp hemlösheten.
Ni har precis som jag i dag, eller om det var i går, fått ett mejl från Stockholms hemlösa som säger att man tycker att det vore på sin plats att införa en nollvision för hemlösheten och att det är sorgligt att inte ett enda parti talar om den möjligheten.
Jag kan dela den åsikten. Jag tycker att det är sorgligt, för det är en olycka. Precis som trafikutskottet vill ha nollvision för trafikolyckor borde vi naturligtvis också ha en nollvision i fråga om olyckan att inte ha ett hem. Jag tycker också om ordet "hem". Det handlar inte om bostadslösa, utan det handlar om hemlösa människor.
Man föreslår fyra punkter. Tre av de punkterna kan jag i alla fall ställa upp på:
Tilldela alla varsin bostad med eget kontrakt!
Omformulera socialtjänstens och frivilligorganisationernas uppdrag utifrån nollvisionen!
Sätt in eventuellt stöd där det behövs!
Lite uppgivet säger man: Kan man inte enas om dessa är det ingen idé i alla fall.
Nog skulle vi kunna göra det, Helena Hillar. Ta med det när du nu springer till regeringen - nollvision för hemlöshet.