Herr talman! Vi börjar med hyresavtalet. Det har Hyresgästföreningen och MKB gjort inom bruksvärdessystemet i fria förhandlingar mellan två parter. Jag kan tycka mycket om resultaten av de förhandlingarna, men det hör inte hit. Jag värnar den fria förhandlingsrätten. Här har Hyresgästföreningen i Malmö och fastighetsägarna valt det här sättet att tolka det. Det innebär ingen inskränkning eller förändring av bruksvärdesprincipen. Oss emellan sagt kan jag tycka att hyreshöjningarna har blivit så höga i vissa områden att de kan få en segregerande effekt, men det lägger jag mig inte i som politiker. Jag tror på den fria förhandlingsrätten.
Jag tänker inte uttala mig så hemskt mycket om vad socialdemokratiska borgarråd har för åsikter om olika saker. I mitt resonemang med Nina Lundström här tidigare försökte jag förklara hur jag ser på detta med ombildningar till bostadsrätter. 80 % av de ombildningar som har varit efterfrågade har gått igenom. Först måste vi skapa de hyresrätter som saknas i till exempel Limhamn i Malmö eller framför allt i det nya Bellevue och allt vad de här områdena kallas för. Se till att bygga de hyresrätterna först. Sedan kan vi börja diskutera ombildningar. Vi måste bryta segregationen, och segregationen bryts inte genom att vi ger mindre utrymme för dem som efterfrågar hyresrätter att efterfråga bostäder därför att det inte finns några kvar. Segregationen bryts inte med att fler bostäder kräver pengar.
Hade det varit så väl att avtalet mellan MKB och Hyresgästföreningen hade inneburit att svarthandeln upphört i Malmö hade jag varit glad. Tyvärr är det inte så. Svarthandeln pågår i Malmö. Svarthandeln kommer vi bara åt genom att bygga. Vi hoppas naturligtvis på en bostadsfinansiering som innebär fortsatt byggande.