Fru talman! Efter denna långa debatt om viktiga frågor i arbetsmarknadspolitiken övergår vi till att debattera andra viktiga frågor som handlar om boendeformer. Kristdemokraterna står bakom alla sina reservationer, men för tids vinning yrkar vi bifall bara till reservationerna 21 och 24.
Det handlar alltså om hyresrätter och bostadsrätter. Det hade inte skadat om äganderätten och småhusägandets förutsättningar också hade varit föremål för dagens diskussion. Då hade bilden blivit mer komplett. Men även om vi begränsar oss till hyresrätter och bostadsrätter hoppas jag att debatten kommer att handla om just mångfalden av boendeformer, om valfrihet och framför allt om trygghet i boendet.
Just trygghet är viktigt för boendet. Trots det vet vi alla att det dagligen förekommer att människor vräks från sina bostäder utan att ha någonstans att ta vägen. Antalet personer utan bostad har ökat i Sverige under de senaste åren. Fler kvinnor och personer med utländsk bakgrund drabbas. Detta visar en omfattande kartläggning som bland annat Socialstyrelsen presenterar för regeringen i dag.
Hemlösheten är fortfarande ett olöst problem i Sverige. Minst 17 800 personer var hemlösa under vecka 17 förra året, 2005. Det är 2 000-3 000 fler än 1999 då den senaste kartläggningen gjordes. Det finns hemlösa personer i 86 % av landets kommuner, men problemen är naturligtvis större i Stockholm, Göteborg och Malmö.
Alla behöver en bostad som kan tillgodose de behov man har beroende på livssituationen. Att ha en bostad är en rättighet. En balans mellan tillgång till och efterfrågan på bostäder är en förutsättning för en god samhällsutveckling. Bostadsbrist skapar, precis som bostadsöverskott, ett ensidigt bestånd av bostäder, men också stora sociala och ekonomiska problem.
Kristdemokraternas boendepolitik formas utifrån den enskilda personens ansvar, möjligheter och skyldigheter. Den enskildes rätt till ägande måste tillgodoses samtidigt som vi tillsammans behöver garantera en solidarisk bostadspolitik där även den som inte är köpstark har rätt till ett gott och tryggt boende.
I vår reservation nr 7 tar vi därför än en gång upp behovet av ett samrådsförfarande för vräkningssituationer. Kristdemokraterna har under flera år efterfrågat en översyn med sikte på att ett samrådsförfarande mellan fastighetsägaren, hyresgästen och socialnämnden blir obligatoriskt inför ett hot om vräkning.
I vårt alltmer hårdnande samhälle har personer som vräkts, som har anmärkningar eller som har hamnat hos kronofogdemyndigheten mycket små möjligheter att få en bostad. Det samrådsförfarande vi föreslår kan regleras i hyreslagen på så sätt att hyresvärdens medverkan i ett samråd görs till en förutsättning för att en vräkning ska få beslutas. Endast i de fall en hyresgäst inte deltar i samrådet eller förklarar att han eller hon inte önskar att samråd ska ske får hyresgästen vräkas. Genom en sådan åtgärd kan kommunen tillfälligt gå in och garantera den ekonomiska delen. En prövotid kan ges för bättring. Till detta område hör också frågan om hemlösheten. Allt detta, menar vi, förtjänar en skyndsam hantering och ett lagförslag till riksdagen.
Enligt vår mening bör det i samtliga fall där frågan om vräkning blir aktuell ställas krav på att hyresvärden medverkar i ett samrådsförfarande som syftar till att göra det möjligt för hyresgästen att få behålla sin bostad.
Den problemsituation som uppstår för barn vid vräkning har Kristdemokraterna också pekat på länge. Regeringen har dock inte sett detta som något problem utan sagt nej till samrådsförfarande. När regeringens egen arbetsgrupp, som hade till uppgift att beskriva och analysera situationen för barn som lever i ekonomiskt utsatta situationer, konstaterade att 2 000 barn varje år blir vräkta från sina hem började dock saker hända. Detta ledde så småningom till att regeringen tillsatte en utredning för att se över frågan.
I betänkandet hänvisar nu majoriteten till att man vill avvakta resultatet av den beredning som sker i Regeringskansliet innan man fattar några beslut. Vi kristdemokrater vidhåller vårt krav tills vi sett att det blivit ett förslag från regeringen till riksdagen. Alltför ofta uteblir dessa förslag, och därför kan vi inte lita på det. Vi håller fast vid vårt yrkande.
Fru talman! I betänkandet belyses också problemet med att vissa grupper i samhället har svårare att bli godkända som hyresgäster än andra. Fel namn, fel bakgrund, fel jobb och fel referenser kan leda till att man inte får bostad. På samma sätt har rätt namn, rätt kontakter och till och med rätt partibok visat sig kunna bli en garanti för att få gå förbi köerna.
Det är många berättelser om händelser runtom i landet som har föranlett att vi anser att insatser av utredningskaraktär nu behöver genomföras. Regering och riksdag måste ha en klar bild av de krav som hyresvärdar ställer på bostadssökande. Därför vill vi, en majoritet i utskottet, att riksdagen ska ge regeringen i uppdrag att genomföra en genomlysning av fastighetsägarnas förmedlingsprinciper.
En annan viktig fråga, som vi lyfter fram i en motion till riksdagen, är behovet av att inrätta ett bostadsrättsregister. Även i denna fråga hänvisar majoriteten till en utredning som tillsattes i januari i år.
Sedan år 1990 har antalet bostadslägenheter upplåtna med bostadsrätt ökat från knappt 700 000 till ca 900 000 lägenheter. Det innebär att omkring två miljoner medborgare berörs av hur bostadsrättsmarknaden fungerar. Till detta kommer också de lokaler som upplåts med bostadsrätt. Marknadens utveckling under senare år visar med all tydlighet att överlåtelser och pantsättningar av bostadsrätter representerar stora värden. Dagens situation är också att alltfler, inte minst unga familjer, väljer att bo i bostadsrätt.
I december 1996 tillkallade regeringen en särskild utredare med uppdrag att föreslå hur ett offentligt register över bostadsrätter skulle kunna utformas. Utredningens förslag remissbehandlades, men regeringen vågade inte eller ville inte lägga fram något förslag om bostadsrättsregister.
Regeringen lade dock fram ett förslag om lägenhetsregister under våren 2005. Detta fastnade i finansutskottets behandling av ärendet, och vi vet inte riktigt vad som händer. Det är väl ingen som vet det. Uppenbarligen är det dock svårt att komma överens i vänsterkartellen.
Kristdemokraterna är bekymrade över att det nuvarande systemet för överlåtelse och pantsättning av bostadsrätter inte fungerar tillfredsställande. Bristerna medför risker för rättsförluster och ett sämre kreditvärde på bostadsrätter än vad som borde vara nödvändigt. Ett offentligt bostadsrättsregister skulle stärka bostadsrätten som kreditobjekt och undanröja de oklarheter som i dag råder vid pantsättning av bostadsrätter.
Fru talman! Kristdemokraterna anser därför att det är av stor vikt att bostadsrättsregistret inrättas. Vi vet att det finns en internutredning i frågan, att regeringen har tillsatt en intern utredare. Vi hoppas verkligen att det blir ett snabbt förfarande, för vi anser att det är angeläget att inte minst alla de som i dag handlar med bostadsrätter ska garanteras en säkerhet juridiskt.