Fru talman! Jag har ju sagt att jag inte ska prata om innehållet i det ärende som egentligen inte hör till dagens debatt. Men Kerstin Heinemann påstår att det är någonting som förbjuds. Vissa saker är ändå ute i pressen och har varit kända i samband med tidigare remissrundor.
Visst finns det några saker där det handlar om förbud. Om man ska vara en skicklig beställare och verkligen kunna värdera de aktörer som finns på marknaden måste man ha en viss egen verksamhet. Vi anser att det är viktigt att säkerställa forskning och sådant. Därför tycker vi att det är viktigt att universitetssjukhusen och regionsjukhusen finns kvar i offentlig ägo. Där bör det alltså råda ett förbud. Vi anser inte att det skulle gagna samhället om dessa sjukhus lämnade samhällets ägo.
Sedan finns det en, som jag upplever det, väldigt tydlig önskan från både personal och kunder, alltså de som konsumerar sjukvård, och från politiker - inte bara miljöpartister - om ett regelverk som säkerställer konkurrens i upphandling. Man får ju lokala monopol om entreprenörerna kan hantera de tunga infrastrukturbitarna som sina egna, och det finns ett önskemål att hitta ett regelverk som gör att de inte blir bollar i leken. Man har också erfarenheter som är väldigt negativa, att man i senare upphandlingar inte längre har möjligheter att agera i konkurrens.