Fru talman! Det är inte utan att jag blir lite förvånad, måste jag säga, när jag hör på Jan Lindholm. Det första gäller kanske lite grann självbilden. Det finns en fyrapartireservation som handlar om öppna kvalitetsregister, och Jan Lindholm tycker att vi fyra skulle stödja hans i stället för att han kanske skulle stödja vår, för då kunde det bli ett tillkännagivande i utskottet. Det tycker jag är lite intressant i sig.
Det andra handlar om diskussionen om komplementärmedicin och nationellt center. Det är samma sak igen. Vi har lagt fram förslag. Vi har lagt fram förslag om att vi ska ha ett nationellt center, med pengar i budget, 10 miljoner. Miljöpartiet har inte stöttat detta. Hur kan man då ändå stå här och säga att man vill ha det? Jag skulle alltså vilja ha lite ordning i debatten.
Men tillbaka till mina frågor. Är det här med mångfald i vården och medborgarmakt bara vackra ord? Nej, säger Jan Lindholm, det ska inte bli någon stopplag. Ja, säger Elina Linna, det ska visst bli en stopplag. Nej, säger Jan Lindholm, det ska bara bli spelregler och tydligt vad man ska göra och inte göra.
Men finns inte det i dag? Vad är det här för resonemang, och är man inte klar över vad det är man egentligen gör? Man ska tänka efter före, säger Jan Lindholm. Jag tycker inte att det verkar som om man har tänkt efter före någon gång när det gäller det här förslaget. Dessutom säger han: Alla är överens.
Mina miljöpartister i Halland - jag säger "mina" för vi samarbetar i en borgerlig allians - är minsann mycket kritiska, lika kritiska som majoriteten av alla dem som har fått lov att remissyttra sig över det här förslaget. Så det här med trafiken måste innebära att det är både stopp och förbud att köra.