Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Energi

OLA KARLSSON (m), 1998-12-17 (riksmöte 1998/99).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Jag måste erkänna att ibland känns

debatterna i kammaren och politiken lite lätt surrea-

listiska.

I dag har vi ägnat en stor del av dagen åt att de-

battera arbetsmarknadspolitik. Vi har kunnat konsta-

tera att fyraprocentsmålet för öppet arbetslösa sprick-

er. I fredags redovisade regeringen det. Vi har kunnat

konstatera att många svenska företag lägger sina

huvudkontor utomlands.

I dag redovisade TT att Ekonomistyrningsverket

räknar med att budgetunderskottet i år blir 3,4 miljar-

der kronor och nästa år 13,9 miljarder kronor. Eko-

nomistyrningsverket räknar med att utgiftstaket

kommer att överskridas med drygt 2 miljarder nästa

år. Och sedan skall vi samtidigt samma dag debattera

energipolitiken.

Vi debatterar då energipolitiken och utgifterna på

energiområdet. Det är en politik som riskerar att öka

arbetslösheten, en politik som är skadlig för före-

tagsklimatet. Den är negativ för miljön, och den orsa-

kar högre kostnader för samhället och för enskilda.

Vi har kunnat konstatera att varslen läggs i de

energislukande företagen. I Degerfors är över 100

människor varslade. I Avesta ligger varslen. I Hälle-

fors ligger varslen. I Hofors ligger varslen. Och här i

riksdagen diskuterar vi inte bättre villkor för basin-

dustrin utan avveckling av en av basindustrins råvaror

- el och energi.

När basindustrin drar ned avvecklas försvarsin-

dustrin och huvudkontoren flyttar för annan industri.

Fru talman! Den socialdemokratiska energipoliti-

ken är tillväxtfientlig, när vi i stället borde sända

signaler från riksdagen och från näringsutskottet om

att tillväxten borde vara en av de viktigaste frågorna.

Vi borde diskutera hur vi skapar möjligheter att betala

välfärden, inte hur regeringen vill avveckla den.

Därför borde en energipolitisk debatt handla just

om tillväxt och om en förnuftig energipolitik. Den

borde handla om att använda de resurser vi har, om

att utnyttja de befintliga kraftverken - de säkra, mil-

jövänliga och resurssnåla anläggningar vi har och de

kärnkraftverk vi har.

Det finns möjligheter för en bred koalition för

tillväxt och bättre villkor för basindustrin - en bred

koalition med näringslivet, med en i stort sett samlad

fackföreningsrörelse och med flera borgerliga partier

här i riksdagen. I stället skapar regeringen en koali-

tion med de tillväxtfientliga.

I ett betänkande för utgiftsområde 21 borde man

kunna läsa ut vad statens utgifter på energiområdet

kommer att vara nästa år. En stor del av utgifterna

berör avvecklingen av den säkra miljövänliga kärn-

kraften. Det är ett program som visar upp häpnads-

väckande brister i effektivitet. Man får bidrag till

småskalig vattenkraft med mycket tveksamt miljöre-

sultat. Man får bidrag till olje- och gaseldade bränsle-

pannor om man byter från elvärme till olja eller gas.

Man får bidrag till mysbrasan i kakelugnen. Men

Boverket redovisar att pengarna inte har någon som

helst inverkan på effektbalansen.

Jag hade, fru talman, trott i min oskuldsfullhet att

i ett anslagsbetänkande skulle man kunna utläsa kost-

naderna för 1999. Men jag måste tyvärr erkänna att

jag inte klarar det. Jag ser att det är ett antal utgifter

som är uppräknade till totalt ungefär 1,7 miljarder

kronor på olika anslag. Men den enskilt största an-

slagsposten finns inte med, den som handlar om av-

vecklingen av Barsebäck.

Jag tycker att det är rimligt att riksdagen skall ges

besked om vilka kostnader man räknar med för av-

vecklingen. Jag tycker att när jag som riksdagsman

kommer hem och får frågan om hur stora statens

utgifter på energiområdet kommer att vara nästa år i

alla fall på ett hum skall kunna svara om det är 1,7

miljarder eller 3, 5 eller 10 miljarder kronor. Jag kan

det inte.

Därför skulle jag vilja fråga Barbro Andersson om

hon kan redovisa och redogöra för hur stora statens

utgifter på energiområdet kommer att vara nästa år.

Tycker Barbro Andersson att det är rimligt att riksda-

gen får en sådan information? Eller är det så att vi här

i riksdagen skall tvingas sväva i okunnighet om vilka

utgifter staten skall ha nästa år?

Jag kan tänka mig att svaret blir att av förhand-

lingsmässiga skäl skall det inte redovisas för riksda-

gen. Men till pressen kan man läcka hur mycket

pengar man räknar med skall betalas till Sydkraft

eller formellt till Vattenfall. Till pressen kan man tala

om det, men riksdagen får inget veta. Jag tycker att

detta är nonchalant mot det högsta beslutande orga-

net, riksdagen. Det är nonchalant att inte ge informa-

tion, att inte ge oss möjlighet att pröva beloppen i

sammanhanget.

Vi har också tidigare i dag diskuterat regionalpo-

litik. Jag kan inte undgå, ändå, att något kommentera

energipolitiken ur ett glesbygds- eller skogsbygds-

perspektiv. Energipolitiken är det kanske enskilt vik-

tigaste politikområdet för skogsindustrin, som gör att

en stor del av vårt land kan leva. 1 öre på kilowat-

timmen motsvarar 10 kr per kubikmeter massaved av

gran - 1 öre på kilowattimmen. Det ger stor effekt för

skogsbönder, skogsarbetare, åkare och entreprenörer

ute i skogsbygderna.

Kärnkraften har en viktig plats i det svenska ener-

gisystemet. På den avreglerade elmarknaden är det

och borde det vara kraftbolagen som skall avgöra, så

länge säkerhetskravet uppfylls, om och när kraftverk

skall avvecklas, renoveras eller byggas ut. Det finns

ingen anledning att här i riksdagen ta ett politiskt

beslut om kärnkraftens avveckling. Avvecklingslagen

kan därför förpassas dit där den hör hemma - i pap-

perskorgen.

Jag yrkar därför bifall till reservation 1.

Det är ett brott mot budgetlagens principer också i

andra delar.

I reservation 4, som handlar om landsbygdens

elektrifiering, hittar man på något alldeles nytt bud-

gettekniskt fint. Man låter nämligen Svenska kraftnät

betala sådant som borde ligga inom statsbudgeten.

Skall vi i riksdagen ha en möjlighet att bedöma

kostnader, intäkter och utgifter är det rimligt att kost-

nader redovisas i statsbudgeten, inte över olika af-

färsverk eller statliga bolag. Därför borde det vara en

självklarhet att man gav regeringen i uppdrag att

återkomma med ett förslag på finansiering.

Fru talman! Jag skall bara yrka bifall till reserva-

tion 1. Jag står självfallet bakom övriga moderata

reservationer, men nöjer mig, som sagt, med bifall till

den första reservationen.

Debatten

Hämtad sida: 39

39 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

OLA KARLSSON (m): Energi (1998-12-17) — PRESS0