Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Aktuell debatt: Tunnelbygget genom Hal- landsåsen

LARS LEIJONBORG (fp), 1997-10-23 (riksmöte 1997/98).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Det är otroligt vackert på Hallandså-

sen. Också en litet gråmulen dag, som i lördags när

jag var där, är naturens skönhet betagande. Boksko-

garna, de sluttande ängarna, bäckarna, sädesfälten

runt de små gårdarna och den milsvida utsikten. Sve-

rige har många trakter som förtjänar Evert Taubes

benämning änglamark. Men Hallandsåsen är en av de

vackraste.

När man är där är det nästan plågsamt svårt att ta

till sig att det man ser är förgiftat, att ängarna är klas-

sade som riskområde, att bäckarnas vatten är farligt

och att nervgiftet, som också kan vara cancerframkal-

lande, kan komma att finnas kvar i marken under

åratal framåt.

Det som skett är naturligtvis en skandal. Det som

skett är också ett brott, eller flera brott. Den här gång-

en måste rättvisan fungera. Den här gången får inte

bristande resurser och erfarenhet hos polis, åklagare

och domare leda till att de ansvariga slinker ur nätet.

Såvitt jag förstår begicks brottet vid tunnelbygget

redan innan medlet Rhoca-Gil kom in i bilden. Av-

rinningen av vatten ur åsen och därmed grundvatten-

sänkningen var betydligt större redan i vintras än vad

en dom i Vattendomstolen medgav. Brottet var anmält

men som så ofta vid miljöbrott inte effektivt åtgärdat.

Det får inte hända igen.

Vi svenskar älskar vår natur. Uppslutningen bak-

om ett effektivt skydd för naturen är så massiv att vi

kanske invaggats i en falsk säkerhet att sådant här

som nu har hänt inte skulle kunna hända. Men histo-

riskt sett är det tragiskt nog så att det varit miljöskan-

daler som väckt allmänhetens och politikernas insikter

om miljöförstörelsen.

Så var det med DDT-användningen och kvicksil-

verbetningen av utsäde. Fågeldöden startade den

moderna miljödebatten. Så var det också med ödeläg-

gelsen av Stora Sjöfallet, som väckte opinionen för

effektivare skydd av fjällvärldens natur. Så var det

med BT Kemi-skandalen i Teckomatorp, som reste

krav på en effektivare miljöövervakning. Nu har det

hänt igen. År 1997 är det Hallandsåsen och akryla-

mid.

Det här är inte rätt tid för partipolitik. Låt oss i

dag i den här debatten, eller samtalet, som jag hellre

skulle vilja kalla det, visa oss kapabla att precis som

politikerna i Båstad skjuta det grälsjuka åt sidan och

manifestera enighet. Låt oss för det första enas om ett

åtgärdspaket för Hallandsåsen och för det andra dra

några slutsatser inför framtiden.

Jag tror det vore bra om vi över partigränserna

skulle kunna skicka följande budskap till dem som

bor på åsen.

För det första: Nu är saneringen det viktigaste.

Staten skall garantera att det finns tillräckliga eko-

nomiska resurser för den.

För det andra: De som drabbats skall få snabb

ekonomisk ersättning. Eventuellt processande får

komma sedan.

För det tredje: Tunnelbygget måste stå stilla ända

till dess full klarhet har nåtts om vad som skett. Ett

absolut villkor för ett fullföljande är att miljön inte

riskeras på nytt. Jag tror att vi gör klokt i att vänja oss

vid tanken att den här tunneln kanske aldrig blir

byggd.

För det fjärde: Ett eventuellt beslut om återuppta-

gande av bygget får inte fattas mot båstadbornas vilja.

Det är lika viktigt att slå fast saker inför framtiden.

Arbetet med den nya miljöbalken måste delvis göras

om. Det tycks behövas skärpta regler för miljökon-

sekvensbeskrivningar. Många menar att hanteringen

av stora giftmängder av det slag som förekommit här

måste kräva särskilt tillstånd också vid den här typen

av projekt.

Den s.k. utbytesprincipen, skyldigheten att pröva

om det finns miljövänligare medel att använda, måste

preciseras och tillämpas hårdare. Lokala miljögrupper

måste tas på större allvar och ges en starkare ställning

i rättsprocessen.

Vi måste också överväga budgetfrågor på nytt. Är

rättsväsendets resurser tillräckliga? Är det rätt att nu

dra ned på resurserna till miljöforskning och över-

vakning?

Om giftläckaget på Hallandsåsen finns naturligtvis

inget positivt att säga. Men om en tyst vår i miljöpo-

litiken nu kan följas av en aktiv höst är det åtminstone

en liten tröst. Tillsammans har vi möjlighet att skärpa

miljökraven. Låt oss ta vara på den chansen!

Debatten

Hämtad sida: 18

18 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.