Fru talman! Grunden för en sammanhållen rovdjurspolitik beslutades av denna kammare år 2001. I det beslutet fastställdes nationella miniminivåer för stammarna av björn, lo och kungsörn samt etappmål för varg och järv. Dessa mål står fast.
Dagens betänkande och dagens debatt är en uppföljning av vissa jaktfrågor och bygger på 33 motionsyrkanden om skyddsjakt på rovdjur från den allmänna motionstiden 2003.
En del av betänkandet handlar om skyddsjakt på initiativ av enskild med tillstånd och licensjakt på varg. Denna del av betänkandet styrs av två EG-direktiv som har central betydelse för Sveriges möjligheter att utforma sin rovdjurspolitik, till exempel det så kallade art- och habitatdirektivet, vars syfte är att säkerställa den biologiska mångfalden.
Detta ska bland annat åstadkommas genom att vilda djur bevaras. När åtgärder vidtas enligt direktivet ska hänsyn tas till ekonomiska, sociala och kulturella behov samt regionala och lokala särdrag.
Frågan om utvidgning av möjligheterna till skyddsjakt på enskilt initiativ utan tillstånd har behandlats ett antal gånger efter riksdagsbeslutet om en sammanhållen rovdjurspolitik. Från flera håll har påpekats att det vore både önskvärt och nödvändigt att öka förståelsen för vår rovdjurspolitik. Samtidigt kan vi konstatera att en sådan förståelse inte främjas av ett svårtolkat och otydligt regelverk. Därför föreslår utskottet i betänkandet att en samlad översyn görs av regelverket. En översyn och eventuella förslag till ändringar ska beakta såväl rättssäkerhetsaspekter som de fastställda målen för rovdjurspolitiken.