Fru talman! Siv Holma konstaterar att det saknas pengar i landsting och kommuner. Ja, det kan vi alla hålla med om. En betydande del av ansvaret för att det saknas pengar i landsting och kommuner bör ju vila på den regering som nu finns och dess stödpartier, en regering som har styrt det här landet i tio år. Detta kan väl vara lite av ett
memento mori
även för Siv Holma.
I ett tidigare inlägg konstaterades hur oeniga vi inom den borgerliga alliansen är när det gäller det kommunala utjämningssystemet. Nu berättar Siv Holma hur eniga vi är. Inom den majoritet som styr i denna riksdag kan man inte ens bli enig om huruvida oppositionen är enig eller oenig. Det tycker jag är ett intressant bevis på hur man löser det här enighetsarbetet.
När det gäller de nivåer vi har föreslagit på 90 % är det så att saker och ting hänger ihop. Vi menar att detta är skadligt för tillväxten. Vi menar att det gör att det arbetskraftsutbud som kanske skulle kommit till inte kommer till. Vi tror att alla kommuner tjänar på att man har ekonomisk tillväxt. Vi tror att det är bra att det finns incitament till detta, för det tjänar alla på.
Då får man väga: Vad gynnar bäst, så att säga, samtliga kommuner? Vi tror att en ökad ekonomisk tillväxt, som delvis kan fås fram genom att man sänker nivån till 90 %, i det långa loppet gynnar alla.