Fru talman! Jag kan hålla med om det faktum att fyra veckor vid vissa tillfällen är otillräckligt för att kunna flytta på en elev. Det handlar framför allt om situationer där en elev beter sig på ett sådant sätt att det blir hotfullt mot personal eller andra elever och där eleven måste kunna flyttas bort permanent från miljön.
Men skolan är inte ett fängelse. Skolan är inte en indoktrineringsanstalt. Skolan är heller inte någon form av straffmiljö. Om man ska ha en eller ett par pliktskolor nationellt ska man alltså på grund av misstanke kunna flytta enskilda elever, döma dem på förhand och sätta dem i denna typ av miljö. Jag tror inte att det är ett sätt att skapa en bra arbetsmiljö, utan jag är övertygad om att det skulle vara kontraproduktivt för de enskilda eleverna.
Det behövs tydliga åtgärder för att skydda elever i den typen av situationer som kan uppstå. Jag är övertygad om att vi alla egentligen är överens där. Men den elev som beter sig på ett sådant sätt som Stefan Jakobsson beskriver är en elev som behöver hanteras. Om eleven är under 15 och inte straffmyndig är det socialtjänsten som måste gå in och ta ansvar för eleven. Det är inte rimligt att detta ansvar läggs över på svensk skola.
Låt mig vara tydlig med en sak, fru talman. Det gäller den diskussion som både jag och Stefan Jakobsson hade i talarstolen, om dålig arbetsmiljö för lärare och det faktum att många lärare utsätts för hot och våld. När man lyssnar på Stefan Jakobsson kan man få en bild av att det finns ett likhetstecken mellan dålig arbetsmiljö och att jobba på skolor som ligger i socioekonomiskt tuffa områden med tuffa förutsättningar. Så är inte fallet. Det ska man inte utgå från, utan det finns en stor skillnad däremellan.
Det finns många skolor som har tuffa förutsättningar och som behöver bra lärare men där det finns en god arbetsmiljö. Detta ska inte blandas ihop i problembilden.