Fru talman! Jag håller med om mycket av det som Christer Nylander sa i talarstolen. Det gäller egentligen även det Erik Bengtzboe sa tidigare. Det märks att det börjar närma sig val.
Så till min fråga. Christer Nylanders parti hade utbildningsministerposten i det här landet under åtta år. Själva budgeten för skolan hade de makt över ytterligare ett år eftersom de valde att göra gemensam sak med Sverigedemokraterna och rösta ned regeringens och Vänsterpartiets budget.
Under de åtta åren ökade antalet barn som lever i relativ fattigdom i Sverige mer än i de flesta länderna i Europa. Under de åren ökade klassklyftorna generellt i Sverige mer än i något annat OECD-land. Under de åren sjönk skolresultaten samtidigt som friskolereformen, eller om man ska kalla det friskoleexperimentet, i princip exploderade och blev till något som inget annat land i världen har skådat tidigare.
Christer Nylander vill att vi ska ha en skola som kompenserar, så att barn inte ska hamna i relativ fattigdom. Han vill att alla barn ska ha rätt till kunskap och att alla barn, oavsett funktionsnedsättning, bakgrund eller föräldrar, ska gå i den skolan.
Varför valde ditt parti att under åtta år fokusera på skattesänkningar i stället för satsningar på skolan, Christer Nylander? Varför valde ditt parti att minska resurserna till den svenska skolan och därmed också till lärartätheten i den svenska skolan, till elevhälsan i den svenska skolan och till studie- och yrkesvägledningen i den svenska skolan? Det gjordes under ditt partis tid vid makten, under Jan Björklunds tid som utbildningsminister. Du blir svaret skyldig.