Fru talman! Statens järnvägar skall vara hela
svenska folkets järnväg. Alla vill vi att tågen skall gå
där vi bor, dit vi vill åka och till ett pris som gör det
eftertraktat. Vi har synpunkter på service och kvalitet,
och vi har önskemål om förändringar och nya fram-
tidsinvesteringar.
Det råder inte brist på idéer kring hur vi skulle
kunna använda SJ och tågtrafiken ännu mer och ännu
bättre, och det är bra. Det som begränsar oss i debat-
ten här i dag och det som begränsar SJ i dess arbete är
inte heller fantasin. Det som begränsar oss är den
ekonomiska verklighet som vi måste hålla oss till.
Regeringen föreslår i propositionen att SJ skall
fortsätta att förbättra sin ekonomi genom att koncent-
rera sig på det som är det är bäst på att sköta, dvs.
tågtrafiken. Genom 1988 års trafikpolitiska beslut
ställde vi upp mål för SJ att redovisa ett så pass stort
överskott att det självt kunde finansiera sin rörelse.
Genom en renodling av rollerna mellan SJ och Ban-
verket, och genom en försäljning av fastigheter som
det inte var viktigt att äga själv, och genom en effek-
tivisering på en rad områden blev det också möjligt.
Det är i dag en styrka för SJ.
Men framtiden ställer alltid nya krav. Det krävs av
alla verksamheter som vill ligga rätt i tiden och som
vill behålla människors förtroende att man också
arbetar för det genom marknadsföring, modernisering,
kundanpassning och mycket annat. Det måste även SJ
göra om det skall leva upp till framtidens nya krav
och önskemål.
SJ är en viktig del inom vår infrastruktur. Det är
en del som vi politiskt vill slå vakt om så att den be-
drivs inom alla delar av vårt land. Vi har i denna
kammare vid flera tillfällen tidigare debatterat frågan
om en avreglering av järnvägen. Så sent som i de-
cember hade vi en debatt som följde upp den propo-
sition som den borgerliga regeringen lade fram i maj
förra året om avreglering.
Ines Uusmann hade i en ny proposition föreslagit
att beslutet om en eventuell avreglering skulle skjutas
upp för att regeringen nu under våren skulle få en
chans att titta närmare på frågan. Det var viktigt för
oss. Vi tycket inte att den gamla propositionen var
tillräckligt genomarbetad och att den hade belyst alla
frågor. Alldeles för få frågor om följderna av en av-
reglering för olika delar av vårt land hade ställt, och
vi ville få möjlighet att titta mer på det. Nu har en
arbetsgrupp tittat på det under vintern och våren och
skall presentera sitt resultat den 29 maj.
Alla de motioner som nu tar upp frågan om en av-
reglering, en del t.o.m. privatisering, får avvakta det
besked som aviserades i debatten innan jul. Utvärde-
ringen av en eventuell avreglering presenteras snart.
Om vi sedan tycker att resultatet som utvärderingen
kommit fram till är bra eller inte kanske inte alltid
handlar om sakliga argument utan också om politiska
ställningstaganden och värderingar. Det har också
debatten här i dag speglat.
Människor rör sig mellan kommuner och län i be-
tydligt större utsträckning i dag än vad de gjort tidiga-
re. Många pendlar dagligen både till sitt arbete eller
till sin utbildning. Jag tycker att det vore bra om de
allra flesta pendlare hade möjlighet att resa kollektivt.
Det vore inte bara praktiskt och miljövänligt. Det
sparar oss dessutom många trafikfarliga situationer då
stressen och oron ligger på och många tar stora risker
för att skynda sig hem.
Eftersom människor inte bara pendlar inom sitt län
utan också mellan olika län ställer det krav på möjlig-
heter för olika länstrafikbolag att samarbeta för att
skapa smidiga lösningar och för att underlätta resan-
det. Vi förutsätter att de förslag som väckts i en mo-
tion från Miljöpartiet kommer att ses över och tas till
vara i det förslag som presenteras.
Några motioner har också pekat på hur viktigt det
är att priset för en tågresa är till fördel jämfört med
andra sätt att resa. Om tåget skall vara ett verkligt
alternativ för flertalet människor räcker det inte bara
med att det går där man bor eller att det åker dit man
själv vill åka. Det skall inte heller kosta mer än vad
det kostar att ta bilen. Helst kanske några av oss öns-
kar att det skall vara ännu billigare.
SJ:s prispolitik hänger samman med de krav som
vi politiskt har ställt på SJ genom de beslut som riks-
dagen har fattat. Det är säkert många av oss som öns-
kar att vi kunde subventionera resandet mer för att
gynna kollektivtrafiken. Men med den ekonomiska
verklighet som finns i dag, och som i fråga efter fråga
gör sig påmind för oss nu när vi sparar inom alla
områden, är den önskan långt borta.
Vi tycker i stället att det är viktigt att se över hel-
heten inom infrastrukturen. Vi måste titta på hur de
olika trafikslagen fungerar mot varandra och tillsam-
mans och fundera över hur vi vill fördela kostnaderna
för att bäst gynna det trafikslag som passar bäst på
olika platser och på olika områden. Därför har vi
tillsatt Kommunikationskommittén. Den har i uppdrag
att se till helheten och återkomma med förslag på en
samlad bild av trafikpolitiken - både för miljöns och
för ekonomins skull. I Kommunikationskommitténs
viktiga arbete ingår också frågan om hur vi på ett
effektivare sätt skall kunna styra över mera av landets
godstrafik från vägen till järnvägen. Det handlar om
former för att underlätta hanteringen av godset mellan
olika intressenter, och det handlar om en konkurrens-
kraftig prispolitik.
Vi är många som har förhoppningar om att Kom-
munikationskommitténs arbete skall lägga grunden till
att skapa ett sammanhållet trafiksystem som gynnar
resandet och ett fortsatt mötande mellan människor,
av varor, för kommuner och för olika länder.
Fru talman! Vi vill fortsätta att driva en politik
som skapar förutsättningar för alla delar av vårt land
att utvecklas genom människors möjligheter till arbe-
te, utbildning och ett rikt socialt liv.
Få områden inom politiken väcker så många idéer
som trafikutskottets områden när det är motionstid här
i riksdagen. Det beror antagligen på att de flesta av
oss inser att en fungerande infrastruktur är förutsätt-
ningen för att våra län och regioner skall kunna ut-
vecklas. Vi vill fortsätta med en politik som ger den
möjligheten.
Jag yrkar därmed bifall till propositionen och av-
slag på samtliga motioner.
I detta anförande instämde Monica Green (s).