Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Konsumentpolitiska frågor

KARIN OLSSON (s), 1998-05-13 (riksmöte 1997/98).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Herr talman! Vi skall i dag behandla regeringens

skrivelse som benämns Konsumenterna och miljön -

en handlingsplan för hållbar utveckling. Jag vill börja

med att rikta ett tack till Dan Ericsson för att han

avstod från en energipolitisk debatt. Tiden räcker

knappt till det.

I den här skrivelsen är miljömålet ett viktigt mål.

Det ger en ny dimension åt konsumentfrågorna. Fler

måste anta en livsstil som medger hållbar utveckling.

Våra konsumtionsmönster måste ses i ett globalt per-

spektiv eftersom påverkan i våra livs- och konsum-

tionsmönster går över nationsgränserna. Detta ligger

helt i linje med Agenda 21. Det tycker jag egentligen

är ett bra svar till Dan Ericsson med en gång.

Genom förändrade konsumtionsmönster och en

offensiv konsumentpolitik åstadkommer vi ändrade

produktionsmönster. Det är viktigt att konsumentfrå-

gorna får högre status och att konsumenternas enga-

gemang underlättas och tas till vara.

När konsumentpolitikens mål och riktlinjer antogs

för snart tre år sedan fanns det nya målet med som

handlar om att sådana konsumtions- och produk-

tionsmönster utvecklas som minskar påfrestningarna

på miljön och bidrar till en långsiktigt hållbar utveck-

ling. Det målet resulterade i en utredning som nu lett

fram till den skrivelse vi i dag har att ta ställning till.

Det är viktigt att det målet i praktiken får samma

tyngd som övriga mål.

Som en liten repetition kan jag säga att de övriga

målen är:

Hushållen skall ha goda möjligheter att utnyttja

sina ekonomiska och andra resurser effektivt.

Konsumenterna skall ha en stark ställning på

marknaden.

Konsumenternas hälsa och säkerhet skall skyddas.

Det är en bra skrivelse som har väckt stort intres-

se. Det ser vi genom alla de reservationer och motio-

ner som skrivelsen lett fram till. Skrivelsen är så bra

och framåtsyftande att jag kan börja med att yrka

avslag på de reservationer som finns och bifall till

utskottets hemställan i betänkande LU21.

Överslagsberäkningar som gjorts av Naturvårds-

verket pekar på att hushållen ger upphov till nära

hälften av de svenska miljöskadliga utsläppen. Rege-

ringens avsikt är att ge Konsumentverket ett sektor-

sansvar för konsumentrelaterade miljöfrågor samt

uppgiften att formulera sektorsmål för att precisera

miljömålet i konsumentpolitiken.

För att ändra ett inlärt beteende och för att föränd-

ra beteendet i rätt riktning för kommande generationer

krävs mer kunskap. Det är därför handlingsplanen

lyfter fram förmedling av kunskap och information till

hushållen.

Andra åtgärder som också presenteras i skrivelsen

är:

Utökade insatser med avseende på miljöaspekter i

varuprovningsverksamheten.

Analys av förutsättningarna för ömsesidigt god-

kännande av miljömärkningen på internationell

nivå.

Utvärdering av det nordiska miljömärkningssys-

temet.

Utökad bevakning av miljöargument i marknads-

föringen.

Strävan efter prisundersökningar även för ekolo-

giskt producerade livsmedel.

Beaktande av hushållsaspekter inom systemet för

källsortering.

Därutöver berörs boende och resande. Regering-

ens anser bl.a. att konsumenternas val av transport-

medel och bostad måste underlättas genom bättre

information om miljöaspekter.

I Sverige finns en lång tradition som handlar om

att stödja konsumenterna. Förutom den statliga och

kommunala konsumentverksamheten finns frivilliga

organisationer och näringslivets s.k. egenåtgärder.

Dessutom är den enskilde konsumenten viktig i det

här arbetet.

Verksamheten är bred och mångfacetterad. Den är

inriktad både på övergripande frågor och på indivi-

duella frågor.

I början av 70-talet kom lagstiftning i allt högre

grad till användning för att stärka konsumenternas

ställning. En mängd nya lagar, både på civilrättens

och på marknadsrättens område har tillkommit under

det senaste kvartsseklet.

Skrivelsen är uppdelad i olika områden som jag

kommer att beröra. Samtidigt kommer jag att kom-

mentera en del av de motionsyrkanden och reserva-

tioner som finns inom respektive område.

För det första innebär miljömålet att sådana kon-

sumtions- och produktionsmönster som minskar på-

frestningarna på miljön och bidrar till en långsiktigt

hållbar utveckling skall utvecklas. Detta tror jag inte

kan upprepas tillräckligt ofta. De målkonflikter som

kan uppstå för det enskilda hushållet och för konsu-

menten skall identifieras och uppmärksammas. Pro-

positioner och utredningar av betydelse skall åtföljas

av en ekologisk hållbarhetsbeskrivning.

Utskottet tycker att detta är bra och egentligen i

linje med det som Miljöpartiet tar upp i sin reserva-

tion, varför det är lätt att yrka avslag på det yrkandet.

Jag vill göra en liten anmärkning till Yvonne Ru-

waida. Hon sade att det är lyxkonsumtion att kunna

köpa de ekologiskt anpassade varorna. Men om vi

tittar ordentligt på vem det är som konsumerar mest i

det här samhället, tror jag egentligen inte att det är de

grupper som inte skulle ha råd att köpa dessa varor

som är de som förbrukar mest av våra gemensamma

resurser. Jag har alltså yrkat avslag på det yrkandet.

Moderaterna däremot tror att allt löser sig med

konkurrens och valfrihet, vilket utskottsmajoriteten

inte anser. Jag yrkar avslag även på Moderaternas

reservation.

För det andra kommer Konsumentverkets ansvar

att utökas. För att underlätta samordningen mellan

olika aktörer och för att arbetet för miljömålet i kon-

sumentpolitiken skall kunna genomföras på ett effek-

tivt sätt bör Konsumentverket genom en ändring i

myndighetsinstruktionen få sektorsansvar för konsu-

mentfrågor som rör ekologiskt hållbar utveckling.

Det som Miljöpartiet anför i sin reservation om att

man vill inrätta en miljö- och konsumentdelegation

finner utskottet inte nödvändigt.

Moderaterna går även i den här frågan mot ut-

skottsmajoriteten och vill att konsumentpolitiken skall

skötas helt av frivilliginsatser.

Den framgång som svensk konsumentpolitik har

nått och den stora majoritet som finns i utskottet för

att svensk konsumentpolitik även fortsättningsvis

skall vara samhällsstödd gör att Moderaternas reser-

vation avstyrks.

För det tredje är det viktigt att stimulera det lokala

och det frivilliga arbetet. Det är viktigt med stöd i

form av fortbildning, faktaunderlag och rådgivning

som bör ske från centralt håll.

Regeringen har i vårpropositionen initierat en ut-

veckling av databaserad information om konsumtion

och miljö, en s.k. grön databas. Avsikten är att samla

in den kunskap som hushållen behöver i sin vardag

för att kunna göra riktiga val där miljöaspekterna

beaktas och att göra den kunskapen tillgänglig.

Regeringen har tagit initiativ till flera åtgärder för

att stärka det lokala arbetet med miljöfrågor. Statligt

stöd till s.k. lokala investeringsprogram samt den

person som tillsatts för att samordna det lokala Agen-

da 21-arbetet är några exempel.

Betydelsen av frivilligt engagemang är stor. Kon-

sumentorganisationerna är och förblir således, vilket

utskottet poängterade även 1995, ett alldeles utomor-

dentligt komplement till samhällets konsumentverk-

samhet.

För det fjärde trycker regeringen på vikten av kun-

skap och information. För att åstadkomma ett miljö-

anpassat beteende hos konsumenterna måste insikten

finnas om sambandet mellan det egna agerandet och

dess inverkan på miljön.

Förståelse för människors beroende av ekosyste-

met och behovet av kretsloppsanpassning och resurs-

hushållning kan också vara avgörande för hushållens

engagemang.

I skrivelsen pekas det på att tydliga mål och krite-

rier i läroplaner och kursplaner är viktiga som grund

för miljöundervisningen. Vid översyn av läroplaner

och kursplaner bör frågan uppmärksammas.

Även lärarnas kunskap och kompetens när det

gäller hushållsrelaterade miljöfrågor uppmärksammas

i skrivelsen.

Den här frågan är även prioriterad på nordiskt

plan.

Herr talman! Utskottet har samma uppfattning

som regeringen i den här frågan. Den inlärningspro-

cess som sker inom skolan och inom den högre ut-

bildningen är ett av de viktigaste medlen för att vi på

sikt skall erhålla den kunskap som behövs för att

medverka till en hållbar utveckling.

Regeringens skrivelse är långtgående när det gäl-

ler behov av kunskaper. Därför yrkar jag avslag på de

reservationer som finns inom området.

För det femte är miljömärkning ett viktigt stöd för

den enskilde konsumenten. Den s.k. svanenmärkning-

en är en positiv miljömärkning, vilket innebär att

producenterna uppfyller de krav som fastställts av en

tredje part. Svanen åtnjuter stort förtroende hos både

konsumenter och producenter. Det har olika utvärde-

ringar visat. Dessutom finns den s.k. EU-blomman.

På nordisk nivå diskuteras en utvärdering av sva-

nensystemet främst när det gäller effekter för konsu-

menterna och för miljön. Bl.a. handlar det om att visa

om de produktgrupper för vilka det finns kriterier är

relevanta ur miljösynpunkt.

Inför det fortsatta nordiska samarbetet och det in-

ternationella standardiseringsarbetet behövs det mer

kunskap om vilken miljöinformation som konsumen-

terna efterfrågar och vilken typ av information som de

kan tillgodogöra sig. Eftersom det redan pågår mycket

arbete inom det här området yrkar jag avslag på de

reservationer som finns i betänkandet.

För det sjätte är det viktigt att kunskapsförmedling

till hushållen om hur de skall minska miljöbelastning-

en av sitt boende verkligen kommer till stånd. Därför

har Boverket regeringens uppdrag att utveckla ett

system för kvalitetsdeklarationer av bostäder innefat-

tande bl.a. miljöaspekter.

För det sjunde krävs det åtgärder för att göra trafi-

ken förenlig med ett ekologiskt hållbart samhälle och

för att motverka en utveckling mot ett ensidigt bero-

ende av bilinnehav. Konsumentverket och Vägverket

har i uppdrag att tillsammans med Naturvårdsverket

ge ut en samlad konsumentinformation om bilar.

Utvecklingen inom kollektivtrafiken måste också

ske på ett sådant sätt att konsumentintresset tillgodo-

ses.

För det åttonde behandlas frågan om miljömärk-

ning i marknadsföringslagen. Miljöargumenten i re-

klam har stor betydelse för vilka produkter miljömed-

vetna konsumenter väljer. Konsumentverkets under-

sökningar visar att närmare hälften av konsumenterna

i Sverige fäster stor vikt vid tillverkarnas egna miljö-

argument.

Tydliga och klara regler och en intensiv bevakning

från Konsumentverkets sida är viktigt.

Miljöargument i marknadsföringslagen skall

granskas kritiskt, och vilseledande argument skall

stoppas. För att slippa direktreklam finns det som

kallas NIX-registret. Detta förenklar för den enskilde

konsumenten, eftersom det räcker med att anmäla till

ett ställe om man inte vill ha direktreklam.

Som avslutning vill jag peka på vikten av upp-

följning och redovisning.

Regeringen avser att ge Konsumentverket i upp-

drag att i samarbete med Naturvårdsverket och övriga

berörda myndigheter följa upp miljömålet inom kon-

sumentpolitiken och de sektorsmål som skall utarbe-

tas. Konsumentverket skall årligen redovisa till rege-

ringen vilka åtgärder som har vidtagits och effekterna

av dessa.

Herr talman! Med det anförda yrkar jag omigen

bifall till hemställan i utskottets betänkande och av-

slag på samtliga reservationer.

Debatten

Hämtad sida: 34

34 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

KARIN OLSSON (s): Konsumentpolitiska frågor (1998-05-13) — PRESS0