Herr talman! Jag skall ta upp kammarens tid med
några kommentarer till den finansiella marknaden,
som också ligger inom ramen för det konsumentpoli-
tiska perspektiv som diskuteras i utskottets betänkan-
de nr 21.
De konsumentpolitiska riktlinjer som fastställts
vid olika tillfällen har ett antal målgrupper och gäller
på olika nivåer. Ett av målen för politiken anges vara
att stärka konsumenternas ställning. Det gäller bl.a.
hushållens baskonsumtion. Något som jag speciellt
vill understryka är att konsumenterna skall ha en stark
ställning på den s.k. marknaden.
Vad gäller den finansiella delen av marknaden vill
jag peka på dagens situation inom bankväsendet.
Bankerna tar i dag ut mycket höga avgifter, som inte
är befordrande för konsumenternas möjligheter till
ökad köpkraft. Sammanställningar visar att man i
Sverige tar ut mer än dubbelt så höga avgifter som en
del av de övriga EU-länderna.
På finansmarknaden brukar man ofta tala om att
det är viktigt att vi anpassar oss till EU:s regler, och
jag skulle ganska omgående vilja se en sådan anpass-
ning på detta område, så att vi slipper de avgiftsnivåer
som vi i dag har.
Jag vill också ta upp läget på räntemarknaden. Jag
vill peka på de räntor som man tar ut på olika konto-
typer. Det gäller t.ex. räntor på telefonlån och i post-
orderhandeln. Som finansutskottet skrev i ett betän-
kande som vi behandlade för några dagar sedan ligger
de på gränsen till ockernivå. Det är inte ovanligt att
räntorna ligger på 25 % och t.o.m. upp till 35 %.
Ett annat område är konsumenters, företagares,
kommuners och statens räkningsbetalningar och nä-
ringslivets löneutbetalningar till de anställda. Överfö-
ringstiden är från tre till ibland uppemot fem dagar.
De som tillhandahåller kapitalet gör stora förluster på
detta. En sammanställning som vi för en tid sedan fick
visar att banker och betalningsinstitut tillgodoräknar
sig miljardbelopp genom att under dessa dagar ligga
på pengarna, som de får egen ränteavkastning på.
Under denna tid är pengarna inte tillgängliga för kon-
sumenterna, företagen, kommunerna och staten.
Vi kommer under de närmaste veckorna i riksda-
gen att behandla pensionssystemens utveckling. Det
finns därför anledning att vi redan i dag tar upp dis-
kussionen mer om t.ex. försäkringsbolagens sätt att i
samband med pensionssparande ta ut avgifter. Det
gäller det sätt på vilket de redovisar och också på
vilket sätt de kan ge några garantier för de avkast-
ningar som de oftast i reklamen går ut och talar om att
man kan förbinda sig till i samband med att man pla-
cerar pengar på exempelvis pensionssparande.
Finansinspektionen har i sina instruktioner att den
skall verka för ett gott konsumentskydd. Målet om ett
gott konsumentskydd uppfylls delvis genom den lö-
pande tillsynsverksamheten. Därutöver bedrivs också
konsumentskyddande verksamhet inom konsumen-
trättsenheten inom inspektionen.
En av de centrala uppgifterna för inspektionens
konsumenträttsenhet är att se till att finansinstituten
följer principerna för god information men också att
övervaka att avtalsvillkoren är skäliga och att institu-
tionerna har rutiner och betalningssystem som gör att
de har en skälighet i hela sin handläggning.
Herr talman! Av den anledningen skulle jag gärna
vilja se att regeringen ser över reglerna för de finan-
siella tjänsterna och de finansiella systemen. Det kan
vara, som jag tidigare nämnde, beträffande avgifter
till pensionssparande, räntenivåerna och inte minst
räntegapet mellan inlånings- och utlåningsräntan, som
i dag åberopas vara litet, men som i sitt reala tal ändå
är betydligt större än vad vi har haft under många år.
Man säger att genom att man har denna struktur på
räntegapet behöver man ha mer avgifter i betalnings-
systemen. Båda de funktionerna drabbar hårt både
företag och konsumenter, samt kommuner och stat,
som jag tidigare sade.
Herr talman! Finansinspektionen men också Kon-
sumentverket bör få ökade uppgifter för att bevaka
skäligheten på den finansiella marknaden. Jag anser
också att man bör kräva att dessa återkommer med en
rapport om vilka åtgärder man har krävt och vilka
åtgärder man har satt in för att se till att vi får en val-
frihet i det finansiella systemet som innebär att kon-
sumenten också har en riktig kostnadsnivå i de fram-
tida finansiella systemen.