Herr talman! I lagutskottets betänkande
1997/98:LU21, Konsumentpolitiska frågor, behandlas
en skrivelse från regeringen, 1997/98:67 om konsu-
menterna och miljön samt 21 motioner från den all-
männa motionstiden 1997. Betänkandet är ett hopkok
att jämföras med en gräddstuvad pyttipanna, där
många olika ingredienser ingår, en del nya, andra inte.
Ordet konsument kan jämföras med grädden som
håller ihop hela anrättningen, dvs. betänkandet.
Jag tänkte börja med regeringens skrivelse om
konsumenterna och miljön. Jag tänkte läsa upp de fyra
mål som regeringen lägger fast för konsumentpoliti-
ken.
1. Hushållen skall ha goda möjligheter att utnyttja
sina ekonomiska och andra resurser. Jag tänker
återkomma till det när det gäller boende och upp-
värmning.
2. Konsumenterna skall ha stark ställning på mark-
naden. Jag tänker återkomma till det när det gäller
de frivilliga organisationerna.
3. Konsumenternas hälsa och säkerhet skall skyddas.
Jag tänker återkomma till det när det gäller pro-
duktsäkerhetslagen.
4. Konsumtions- och produktionsmönster skall ut-
vecklas och minska påfrestningarna på miljön och
bidra till en långsiktig hållbar utveckling. Detta
återkommer jag också delvis till.
Vi moderater vill införa ett femte mål, nämligen
att det skall vara konkurrens och valfrihet. Enligt vår
uppfattning är konkurrens ett viktigt incitament för
utveckling av nya och mer energisnåla produkter.
En absolut förutsättning för att konkurrens skall
uppstå är att det finns valfrihet. Ett bra exempel på
detta är att konsumenterna i allt större utsträckning
efterfrågar ekologiska hus. Det hade inte varit möjligt
om inte den borgerliga regeringen hade låtit avreglera
vissa byggregler. Det finns fortfarande byggregler
som hämmar utvecklingen av nya och från miljösyn-
punkt intressanta bygglösningar. Ett sådant exempel
är att kommuner hindrar mer miljövänliga toalettlös-
ningar i nya hus. Det är därför vi vill ha ett femte mål,
dvs. valfrihet i konkurrens.
Sedan kommer jag till frågan om boendet och som
regeringen tar upp i sin skrivelse.
Vi moderater finner det väldigt märkligt att rege-
ringen i sitt resonemang om hushållens belastning på
miljön och energiförbrukningen totalt absolut inte
nämner ett enda ord om de miljömässiga konsekven-
serna av kärnkraftsavvecklingen. Regeringens stäng-
ning av en reaktor i Barsebäck kommer att få konsek-
venser för hushållen. Den el som försvinner i och med
stängningen måste ersättas på något sätt. Det kommer
förmodligen innebära att man måste elda med olja i
våra reservkraftverk i Stenungsund och Karlshamn
eller importera el från våra grannländer - som kanske
kommer från kolkraftverk.
Om våra oljeeldade reservkraftverk går för fullt i
24 timmar, släpper de ut lika mycket koldioxid som
alla bilar i Sverige under samma tid. Detta skall jäm-
föras med regeringens mål om att hushållen på ett
effektivt sätt skall använda sina resurser. Regeringen
säger i fråga om kärnkraftsavvecklingen att hushållen
skall byta energisystem. Är det att hushålla med hus-
hållens resurser att föreslå att de skall byta väl funge-
rande och rena direktverkande energisystem och i
stället installera nya uppvärmningssystem som t.ex.
braskaminer eller andra system? Det kommer att kosta
varje hushåll 90 000-120 000 kr, trots att de får ett
bidrag på 30 % - något som de i verkligheten har
betalat via skatten. Är detta verkligen ett effektiv sätt
att utnyttja hushållens resurser? Nej, tycker vi mode-
rater.
Utskottet anför följande om varför man över hu-
vud taget inte tar upp vår fråga om kärnkraftsavveck-
lingen: "- - - kan utskottet konstatera att syftet med
nu ifrågavarande skrivelse är att uppmuntra och un-
derlätta för de enskilda hushållen att ta ansvar för
miljön. De åtgärder som presenteras i skrivelsen utgår
sålunda från ett hushållsperspektiv." Jag häpnar över
hur utskottet avfärdar våra synpunkter. Om hushållen
vill ta ett ansvar för miljön, har regeringen redan valt
åt hushållen genom att låta avveckla kärnkraften och
tvinga in dem i andra mer miljöovänliga system.
Så var det frågan om resandet. Regeringen säger
att man har en strävan att motverka ett ensidigt bilbe-
roende på grund av bl.a. bilens miljöpåverkan. Är det
bilen man är emot som bil, eller är det de utsläpp
bilen förorsakar? Det går inte att bortse från att bilen
har stor betydelse för många människor för att få
arbetsliv och socialt liv att fungera. Speciellt viktigt är
bilen för dem som bor i glesbygden och barnfamiljer.
Bilarna blir bättre och bättre, de drar mindre och
mindre energi. Vi vet inte vad som kan tänkas komma
i framtiden.
Vi kan här göra vissa jämförelser. Om hushållen
slipper installera nya energisystem, kan de kanske ha
råd att köpa ny bil och på det sättet bidra till en bättre
miljö.
Nu kommer jag fram till några motioner som
väcktes från moderat håll under den allmänna mo-
tionstiden. L704 handlar om produktsäkerhetslagen.
Denna motion har väckts flera gånger. Vår förhopp-
ning är att produktsäkerhetslagen också skall omfatta
offentliga tjänster. I dag omfattar produktsäkerhetsla-
gen bara privata tjänster. Är inte riskerna lika stora
när de utförs offentligt som privat? Om man inte
tycker så, är det kanske dags att ta bort produktsäker-
hetslagen i fråga om privata tjänster, så att det blir
konkurrensneutralt. Annars måste man stå för målet
att det är konsumenternas hälsa och säkerhet som
skall skyddas. Då borde vår motion om att införa
produktsäkerhetslag för offentliga tjänster tillstyrkas.
Motion L702 handlar om konsumentorganisatio-
ner. Vi betonar att de frivilliga organisationerna måste
få större utrymme. Därför vill vi att Konsumentverket
avlövas viss verksamhet som kan privatiseras. Detta
vill jag jämföra med regeringens mål om att stärka
konsumenterna. Det är väl att stärka konsumenterna
att de underifrån får vara med och påverka?
Herr talman! Jag tänkte snabbt nämna vårt särskil-
da yttrande om TV-reklam till barn. Vi vet att det inte
finns någon entydig forskning på vad TV-reklam
direkt riktat till barn har för inverkan på barn under
12 år. Därför tycker vi att det skall tillsättas en utred-
ning som förutsättningslöst ser över vilken inverkan
reklam har på barn. Detta gäller i synnerhet den re-
klam som förekommer på TV. Samtidigt tycker vi att
utredningen skall belysa om det finns anledning att
göra skillnad på reklam i TV, på bio och i tidningar
som riktar sig till barn. Vi vill också att utredningen
skall titta på om det går att åstadkomma någon form
av självsanering inom branschen som arbetar med
TV-reklam och annan reklam.
Herr talman! För tids vinnande nöjer jag mig med
att yrka bifall till reservation 2. Men vi moderater står
givetvis bakom alla övriga reservationer.