Herr talman! Vi har inte nu omedelbart några
konkreta åtgärder på lager. Jag vill inte säga att vi är
lamslagna. Det låter så dramatiskt. Men fiaskot i
Seattle har väl inte riktigt blivit en vitamininjektion
för idéproduktionen på det här området. Det får jag
väl medge om jag ska vara lite självkritisk.
Min inställning är att vi nu måste försöka samla
ihop det här och få upp vagnen på rälsen igen för att
se om vi kan börja baxa den framåt. Jag tror att det
som vi från svensk sida har drivit under ganska lång
tid för att föra processen framåt för u-länderna står
sig väl fortfarande. Det handlar om att markera
kompromissvilja, generositet och flexibilitet gente-
mot u-länderna i de frågor som är av störst vikt för
dem, nämligen öppnandet av deras marknader för det
som är viktigt för dem, dvs. mat och kläder. Om vi
kan ge de signalerna tror jag att de blir mer intresse-
rade och mer angelägna att få i gång förhandlingarna
igen. Det tror jag vi behöver. Jag tror att det skulle ge
resultat.